Längdskidresa till norska Venabu
Gör som Hälsa & Fitness – åk till Norge för att fräscha upp längdåkningstekniken!
Solljuset lyste på den krispiga, vita snön och fluffiga moln jagade varandra över den blå himlen. Vilken enastående final på vår tredagars skidtripp, sa vi till varandra när vi tittade ut från hotellfönstret på morgonen. Men moder jord hade andra planer. När vi gav oss iväg på en 16 kilometer lång guidad safari var spåren isiga och det hade blåst upp en stark vind, som för att testa vår förmåga. Det ylande oljudet dränkte instruktionerna från Robert, vår ungerske guide – vi kände oss som Roald Amundsen på väg mot Sydpolen.
Efter några kilometer kom vi fram till en spårkorsning och skidade in i skogen för att söka skydd från den värsta iskylan. Med vinden i ryggen ökade vi farten och det sprack upp ett leende på våra läppar när vi njöt av stillheten och landskapet.
Spår utanför dörren
Norska Venabu Fjellhotell, där vi bodde, ligger precis på gränsen till Rondane National Park och cirka 80 kilometer norr om OS-staden (1994) Lillehammer. Till det traditionella, familjeägda hotellet kommer det gäster från hela Europa. De lockas av guider i världsklass och 140 kilometer preparerade spår som är placerade i en spektakulär mix av flack och backig terräng. Och spåren, ja de börjar precis utanför din dörr.
Det finns tillräckligt med spår för att hålla både nybörjare och experter aktiva i minst en vecka. Spåren korsar varandra på många ställen så det är lätt att variera längden på din tur – helt efter din ork och det aktuella vädret. Längdskidåkning är bra konditionsträning. Hela kroppen aktiveras – speciellt rygg- och magmuskulaturen. Att man dessutom får vara ute i naturen är en bra bonus. Vår grupp hade åkt en hel del skidor genom åren men vi kände oss lite ringrostiga, så de första dagarna lät vi vår guide Richard ta oss med ut på några korta turer.
Minsta möjliga energi
Liksom i många andra sporter är hemligheten att du ska använda minsta möjliga mängd energi för att uppnå högsta möjliga fart. För längdskidåkning handlar det om att skidor, stavar och armar ska hållas vinkelrätt mot kroppen för att du kunna glida fram i spåret så enkelt som möjligt. ”Ditt huvud är din pilot och din kropp är motorn”, förklarade Richard. ”När du drar tillbaka benet ska din näsa, ditt knä och din fot vara på en rak linje, samtidigt som du vrider höften en smula. Armen förs bakåt för att hålla balansen medan det andra benet och den kvarvarande armen förs framåt för att skapa en lång och elegant linje. Detta ger dig en vacker och effektiv rytm. Steget ska inte vara längre än 60–70 centimeter.” Tycker du att det låter enkelt? Det är det inte. Det kan ta lång tid att få in rätt teknik.
Vi tränade också på att kontrollera farten nedför. Längdskidor har inte några hårda kanter, som alpina skidor har. Så om du behöver få ner hastigheten måste du plogbromsa – antingen med en skida kvar i spåret och den andra utanför i plogform, eller stiger du ur spåret och gör en full plogning.
Att åka uppför handlar om att du ska ta dig fram utan att glida bakåt. De finns flera metoder, men enklast är att ta korta steg samtidigt som du trycker ned skidorna hårt i snön, och stakar snabbt. En snabbare, men lite svårare teknik är att kliva ur spåret (om det finns plats) och göra en omvänd plog. Låt skidspetsarna peka utåt, som ett V och staka på hårt samtidigt som du åker. ”Titta framåt och uppåt så glider du inte bakåt”, var Richards råd.
På vår sista dag ville vi testa våra uppfräschade kunskaper så vi följde med Richard ut på en lång tur. Han tog oss med upp i sluttningarna och ned i dalarna. Vi hade bra fart uppför och höll lagom hastighet utför i obehagliga backarna. Till slut kom vi tillbaka till Rondane, där spåren planade ut och vi blev belönade med en hisnande utsikt över de snöiga topparna. Glad och nöjda högg vi in på den välförtjänta buffélunchen.
