Fake news har aldrig varit mer på tapeten än nu, och sociala medier svämmar över av felaktiga påståenden om hälsa och träning. Hur vet du vad som är sant och vad som är falskt?
Vi tar hjälp av forskaren Emma Frans och hennes nya bok Larmrapporten för att få svar.
Choklad gör dig smal! Det budskapet baserade många stora tidningar ut för några år sedan, med hänvisning till en ny studie. Det journalisterna inte visste var att studien var framtagen för att vara värdelös. Det var nämligen ett experiment där personerna ville illustrera hur stor spridningen en riktigt dålig studie kan få.
Det är ett av skräckexemplen som Emma Frans tar upp i sin nya bok Larmrapporten, och visst visar det tydligt hur viktigt det är att inte lita på allt du hör eller läser?
– Boken handlar om varför det är så lätt för oss människor att tro på felaktiga påstående och varför dagens informationsbrus på internet har gjort det svårare än någonsin att utröna vad som är lögn, missuppfattningar eller trovärdig information. Syftet är att lära ut ett vetenskapligt förhållningssätt för att ge läsaren de verktyg som krävs för att utvärdera olika påståenden. För vetenskap handlar i grund och botten om metoder som hjälper oss att ta reda på vad som faktiskt är sant och falskt, berättar Emma Frans.
Varför ville du skriva boken?
– Jag har under längre tid följt vad som händer i media och sociala medier. Det finns en utbredd tro på att sanningen är relativ och många förnekar det forskning visar – till exempel när det gäller att mässlings-
vaccin är säkert eller att människan bidrar till klimatförändringar. Vid ebolautbrottet i Västafrika 2014 spreds det till och med i mina flöden lögner om att kolloidalt silver ska kunna bota ebola. Länge tänkte jag att det bara var nätets främsta avarter som förnekade vetenskap. Men när Donald Trump – som påstått att vaccin orsakar autism och att klimatförändringarna är en kinesisk konspiration – valdes till USA:s president förra året kände jag att detta problem är utbrett och att jag måste göra allt jag kan för att få människor att förstå varför vi behöver vetenskap för att förstå världen.
Kombinerar vetenskap och humor
Emma är doktor i medicinsk epidemiologi och forskare vid Karolinska institutet och University of Oxford – men för många kanske hon är mer känd för sitt twitterkonto, där hon i skrivande stund har 43 000 följare. Hemligheten bakom hennes framgång tror hon själv är att hon skriver om vetenskap på ett annorlunda sätt.
– Jag tror att anledningen till att jag har fått stort genomslag på Twitter är att många gillar kombinationen vetenskap och humor, vilket mitt Twitterkonto erbjuder. Många är intresserade av vetenskap men det kanske kan bli segt med bara det perspektivet. Folk gillar också att bli lite överraskade och det blir man när en person ena stunden skriver om tung forskning och andra stunden drar ett snoppskämt, säger hon.
Vem borde läsa din nya bok?
– Boken passar för den som vill lära sig grunderna i källkritik men även den som på ett mer sofistikerat sätt vill lära sig skilja forskningsstudier som har hög kvalitet från de studier som har stora brister och därför har hög risk att ge missvisande resultat. Den riktar sig också till den som vill förstå vår samtid och varför vi i dag diskuterar faktaresistens, fake news och alternativa fakta.
Är vi i allmänhet för dåliga på källkritik?
– Jag tror att vi i dag är lite naiva när det gäller sådant vi läser på bloggar, i sociala medier eller i hälsobilagorna. Vi har en övertro på att det vi läser är sant. Men jag hoppas att vi på sikt kommer att lära oss att bli mer kritiska till saker en random person på Facebook skriver.
Emma menar dock att det inte beror så mycket på att vi har förändrats, utan att samhället har gjort det.
– Vi befinner oss i en tidsperiod där vi exponeras för mer ofiltrerade uppgifter än någonsin och vi behöver lära oss att själva kunna granska olika påståenden. I dag har vi också oändliga möjligheter att hitta information som bekräftar det vi redan tror – även om det vi tror är fel.
Varför är det viktigt att vara källkritisk?
– Om vi inte tänker kritiskt kan vi bli lurade – att undvika att bli lurad är ett självändamål för många. Om vi tror på felaktigheter när det gäller medicin och hälsa kan detta ha förödande konsekvenser för individen. Om politiker baserar sin politik på missuppfattningar slösar vi resurser på att släcka bränder som inte finns istället för att ta itu med de verkliga utmaningarna som vi står inför.
Det känns som att det finns extra många myter kring kost och hälsa – varför tror du det är så?
– Det finns ett enormt intresse när det gäller hur kost och livsstil påverkar vår hälsa. Vi tenderar att nästan tillskriva vår kost magiska egenskaper och tror att rätt kost ska göra oss motståndskraftiga mot alla sjukdomar och förlänga våra liv. Vi har också starka känslor när det gäller vår kost och den kan ibland bli en del av vår identitet. När vi känner starka känslor för något är det lätt att dessa känslor styr våra uppfattningar, istället för kunskap.
