Diskussionen kring mättat fett är fortsatt het, och vi ställer oss frågan om smör och kokosolja snart är på väg att ersätta oliv- och solrosolja?
Livsmedelsverket står fast vid rekommendationen att vi bör se upp med för mycket mättat fett, och istället fokusera på att få i oss tillräckligt av de enkel- respektive fleromättade fettsyrorna. Men faktum kvarstår att många idag oftare njuter av att kunna ta lite extra smör på mackan, tack vare de studier som visar att det mättade fettet inte är lika skadligt för hjärthälsan som man tidigare trott. Som sagt, vi bör fortfarande fokusera på att äta de nyttiga fetterna som bland annat finns i olivolja, men det skadar inte att diskutera synen på de mättade fetterna och hur vi använder dem idag.
Kokosolja – en superkur?
Kokosfett eller kokosolja (här syftar man på exakt samma sak, det handlar bara om huruvida produkten är flytande eller i fast form) har fått ett enormt uppsving. Oljan innehåller en hög andel mättat fett, men fettsyror av den ovanligare typen mellankedjade triglycerider, som faktiskt visat sig kunna höja nivåerna av det goda HDL-kolesterolet i kroppen utan att påverka det dåliga LDL-kolesterolet.
Kokosolja är perfekt att använda i bakning eller till stekning eftersom fettet är kemiskt stabilt och således inte oxiderar till skadlig form. Att oljan skulle förbättra immunförsvaret och underlätta fettförbränning finns dock inga konkreta bevis för i nuläget, här krävs mer studier. Dessutom ska man komma ihåg att kokosfett är väldigt energitätt. Uteslut inte andra fetter men komplettera gärna din kost med kokosolja är vårt råd.
Enkel- eller fleromättade?
Bland övriga vanliga oljor som vi väljer när vi ska laga mat finns dem som innehåller i huvudsak fleromättade fettsyror, respektive dem som innehåller de enkelomättade varianterna. Solros- och majsolja innehåller framförallt fleromättat fett, medan olivolja och rapsolja främst består av enkelomättat. Om du har högt kolesterol så sänker du det bäst genom att få i dig fleromättat fett, som solrosolja. Denna olja är också rik på E-vitamin som inte är helt ovanligt att vi i vår tid får i oss för lite av.
När det kommer till oljor med fleromättade fettsyror är det dock smart att kanske använda dem främst i en salladsdressing, snarare än att steka i dem. Vid höga temperaturer kan nämligen den här typen av kemiskt instabila oljor oxidera och bilda fria radikaler, vilket har en stark koppling till både cellskador och ökad cancerrisk. I en wok eller när du steker något är det alltså mer på den säkra sidan om du använder de enkelomättade oljorna. En ny studie publicerad i Journal of Agricultural and Food Chemistry visade nyligen att olivolja är den olja som bäst står emot oxidation och omvandlingen till skadligt fett vid kraftig upphettning, vid en jämförelse med solros-, majs- respektive sojabönsolja.
Ett annat tips här är dock att använda en mer raffinerad olja när du steker, och spara den kallpressade extra virgin olivoljan till annat bruk, såsom en vinägrett eller bara ringla direkt över salladen. De fytokemikalier, kända för sina positiva hälsoeffekter, som finns i exempelvis kallpressad, ekologisk olivolja tål nämligen inte höga temperaturer särskilt bra.
Smör eller margarin?
I valet mellan smör eller margarin på mackan så är vårt bästa råd att ofta välja smöret. Smör är animaliskt och innehåller kolesterol, medan margarin – där tillverkningsmetoden inte alltid är densamma – kan innehålla transfetter, särskilt de fasta typerna.
Använd dock sparsamt med smör, på smörgåsen men särskilt i matlagning, som till exempel i en sås där du ska tillsätta matfett. Smör innehåller fortfarande mer än 100 kalorier per matsked, så det är väldigt kaloririkt.
Om du tillhör dem som använder max ett par teskedar smör om dagen, det vill säga nästan uteslutande på ett par smörgåsar på morgonen och därefter inte äter det, så spelar det ganska liten roll vad du väljer i längden, i och med att du får i dig så lite. Om så är fallet, välj det matfett som du tycker är godast.
AV: Amanda Hamilton och Emma Samuelsson FOTO: Thinkstock
