Annons

Dana Falsetti – Yogin som bryter normer

Träning 26 Dec 2017
Tidigare trodde Dana att lycka var att ha en så kallad perfekt kropp.

Den amerikanska yogainstruktören Dana Falsetti har gjort succé på Instagram med sitt budskap om att leva livet istället för att jaga kilon.

Vad dyker upp i din hjärna när du tänker på yoga? En smal, ung kvinna som står i en avancerad position kanske? Det är inte konstigt, oftast är det så yoga porträtteras. Yogaläraren Dana Falsetti visar att den bilden inte stämmer – med 300 000 följare på Instagram bryter hon normer och sprider budskapet att yoga är till för alla.

Hur kom du i kontakt med yoga?
– Jag la ett helt år på att gå ner i vikt och träna på gym, och jag var helt enkelt urless på det. Jag mådde inte bättre på det sätt som jag alltid trott att jag skulle göra. Jag var trött på att jaga ”den perfekta kroppen” och den lyckokänsla som jag trodde hörde till. Jag gick inte på min första yogaklass med inställningen att det skulle förändra mitt liv, eller med tron om att yoga var det jag behövde allra mest. Jag pluggade och var hemma över sommaren, och yogastudion bredvid mitt hus hade ett bra studenterbjudande, så jag anmälde mig. Jag började gå några gånger i veckan, och resten är historia.

Var hämtade du inspiration från?
– I början fick jag styrka och kraft av min stolthet. Jag var så van vid att vara stor och att människor hade förutfattade meningar om mig på grund av det, så jag ville bevisa att de hade fel. Jag ville vara den tjocka tjejen som gjorde coola yogapositioner. Så jag tror att jag delvis yogade i någon sorts trots, men snart hade jag glömt det och fann istället att jag praktiserade yoga för att jag verkligen gillade det. Faktum är att yoga var det första i mitt liv som fick mig att bry mig mer om vad jag kände och tyckte om mig själv än vad andra tyckte om mig. Det tog tid för den sidan av mig att utveckla sig, men när den väl gjort det var jag fast.

Vad får du ut av din yogapraktik?
– Frihet. 100-procentig frihet: från min kropp, från vad andra tycker om och förväntar sig av mig, från mina egenuppsatta begränsningar och från den där mörka vrån som jag så länge levt i. Innan yogan uppskattade jag inte mitt eget värde. Jag tror att många människor kämpar med det på ett eller annat vis. När jag väl insåg att jag också, precis som alla andra, förtjänar och är värd bra saker, förändrades hela mitt liv. Jag var inte längre fånge i min egen kropp och jag insåg att jag aldrig behöver vara det.

Hur skulle du beskriva din undervisningsstil?
– Jag skulle säga att jag lär ut en styrkebaserad kombination av ashtanga och vinyasa. För mig är resan mot att bli stark höjdpunkten av min praktik, och det är det jag vill dela med mig av till andra. Idag har jag den typ av styrka, på både insidan och utsidan, som jag aldrig någonsin trodde jag skulle uppnå. Nu när jag väl har den inser jag att den alltid funnits inom mig. Genom att konfrontera och överträffa det vi tror är våran gräns, kan vi börja ifrågasätta verkligheten på ett sätt som öppnar dörrar mot nya möjligheter. Jag undervisar med tålamod och ödmjukhet, med fokus på linjering och kroppsmedvetenhet, men på ett lättsamt sätt. Jag vill att mina elever ska vilja komma tillbaka till mina klasser, bara för att se vilka möjligheter som kan finnas. Det handlar om att tro på vad som kan vara möjligt om man fortsätter ställa upp på sig själv.

Vad gör du när du inte yogar?
– När jag inte reser eller undervisar, pratar i telefon, filmar onlinevideos eller läser alla mina mail brukar jag helst sova, lyssna på musik, träffa vänner och familj och vistas ute i naturen. När jag kommer hem från mina resor brukar jag vara helt utmattad. Att resa kan vara tillräckligt slitsamt, men att ge så mycket av mig själv när jag undervisar är riktigt uttömmande – jag träffar så många människor om dagarna. Men jag skulle aldrig ändra på det. Jag älskar att skapa en trygg plats för människor att komma och vara sig själva, även fast det gör mig trött. När jag kommer hem brukar jag därför ägna några dagar till att vila ut och ha lite egentid så att jag kan samla mig. Det är viktigt för min mentala hälsa, så att jag både kan ta hand om mig själv och fortsätta hjälpa andra.

Hur tycker eleverna att du är som yogalärare?
– Det var en intressant fråga. Det känns som att de flesta eleverna accepterar mig gladeligen, men jag tror att det beror på att många av dem har lärt känna mig via sociala medier och därför redan sett min praktik och läst mina tankar. Den typen av elever tycker oftast att det är spännande att praktisera med en lärare som vill inkludera alla, eller med en lärare som ser ut mer som dem själva. När jag har vikarierat eller undervisat elever som inte vet vem jag är har det varit en annan historia. Jag har utan tvekan träffat på elever som blivit förvånade över att jag var läraren – och oftast på grund av min storlek. De undrar vad jag skulle kunna lära dem. Och jag förstår fördomarna, jag blir inte förvånad. Jag tycker att det är roligt att elever ibland kommer fram och säger att de är förvånade över att de faktiskt lärt sig något – kanske något om mig, sig själva, sina förutfattade meningar, praktiken i sig, eller vad det nu kan vara. Det funkar dock för mig. Jag kommer att fortsätta undervisa och människor kommer fortfarande ha förutfattade meningar. Mitt fokus ligger på människorna som inspireras av att praktisera och är villiga att lära sig, även om de kommer till klassen med vissa antaganden.

Vad säger du för att uppmuntra andra till att yoga?
– Jag har kommit till ett skede där jag försöker att inte tycka att hela den där grejen med ”jag är inte tillräckligt vig för att yoga” är helt uttjatad. Det är ju en av många fantastiska anledningar till att faktiskt praktisera yoga. Kroppen är obeständig och förändras varje dag. Det är inte något som ska avgöra om yoga är för dig. Om allt vore perfekt – vårt liv, vår kropp – skulle vi inte behöva praktisera. De flesta söker upp yogan för att hitta ljuset i mörkret. Dessa yogaelever och lärare är några av de mest intressanta människor jag någonsin mött. Vi tar med oss våra demoner till mattan och bearbetar dem där. Du kanske tror att din demon är tajta lårmuskler eller lite bukfett, men om du praktiserar kommer du snart märka att dessa bara är fysiska problem som agerar som täckmantlar för det som finns på insidan. Så, vad säger jag till sådana människor? Ge dig själv en chans, lär dig förstå att du är värd någonting. Kom och yoga!

Foto: Cheyenne Gil (cheyennegil.com)

 

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.