”Hälsomaten” som gör dig tjock – luras du av ekomärkningen?

Du läser ”ekologiskt”, ”färre kalorier” eller ”vitaminberikad” på förpackningen och tänker: bra! Du väljer ju hellre den här produkten över den andra varianten bredvid, som saknar denna märkning, eller hur? Stressad som du är lägger du ner varan i vagnen och så är det inte mer med det. Men vad du tror du att du skulle upptäcka om du tar dig tid och tar en extra koll på innehållsförteckningen nästa gång? Enligt ny forskning sätter många av oss likhetstecken mellan en ekologisk märkning och en sund och kalorisnål vara. Testpersoner som blev ombedda att ge betyg åt två olika varor, varav en bar en ekologisk märkning och den andra inte, gav helt olika omdömen vad gäller allt från smak och kaloriinnehåll till hur mycket de kunde tänka sig att betala för varan – trots att produkterna alltså var identiska utöver förpackningen. Den där varan som du automatiskt associerade till begreppet ”nyttig”, eller åtminstone ”nyttigare”, är nödvändigtvis inte alls sundare eller mindre kaloririk bara för att den till exempel är märkt som ett fettsnålt eller ekologiskt alternativ.

Märkning som förvillar
Enligt en ny brittisk undersökning är det ett problem att många tror sig äta nyttigt men egentligen vilseleds av olika märkningar. Varumärkningen behöver inte alls vara falsk eller felaktig, men vi stressade konsumenter väljer i all hast det som ser ut som det nyttigaste alternativet, och tar oss inte tid att läsa innehållsförteckningen. Själva problemet ligger sedan i att vi äter mer av maten eller unnar oss något annat, bara för att vi varit ”nyttiga”, menar experterna. Bara för att en vara är nyckelhålsmärkt innebär inte det att den är nyttig i ordets själva bemärkelse – även om den utgör ett något nyttigare alternativ till varan bredvid. Samma princip med en vara som är ekomärkt. Men alla hälsomärkningar har, menar forskarna, lett till att majoriteten konsumenter blivit lite blinda över vad de stoppar i sig, eftersom de utan att fundera så mycket mer över vad de lägger i vagnen gör kopplingen mellan exempelvis en märkning som talar om att produkten är rik på järn, protein, probiotika eller vad det nu kan vara, och hälsosam mat. ”De flesta av oss har inte tid att stå och fundera över varje enskild sak vi köper i affären”, säger Sheila Keegan, talesperson för British Psychological Society. ”Istället slänger vi ett öga på märkningen på paketen och nöjer oss med det, utan att egentligen veta särskilt mycket om vad vi sedan stoppar i oss. Och naturligtvis är matproducenterna väldigt medvetna om att så är fallet när de designar förpackningen och sätter dit märkningen”, tillägger hon.

Vad som eventuellt skulle kunna vara falsk marknadsföring i det här sammanhanget lämnar vi därhän i den här artikeln. Istället fokuserar vi på vilka effekter en sådan här trend medför. Forskare vid Cornell University i delstaten New York i USA har via en stor studie nått slutsatsen att många konsumenter automatiskt tror att en vara är nyttigare bara för att den är ekologisk, eller ”organic”, och dessutom mer kalorisnål.

Lurar oss själva
Ytterligare en studie vid Cornell, som presenterats vid Experimental Biology Conference i Kalifornien, visar att det råder viss förvirring kring vad den ekologiska märkningen syftar till att upplysa om. Att en vara är ekologisk har inget med kaloriinnehållet att göra, ändå visade studien att testpersoner generellt gjorde en koppling mellan en ekomärkning och ett lägre kaloriinnehåll (upp till 40 procent lägre, till och med). Professor Brian Wansink, som deltog under konferensen och ledde arbetet med studien, förklarar att han tror att anledningen till att det är så här är samma som varför många exempelvis automatiskt tror att naturgodis är mycket nyttigare än vanligt godis. Ja visst, om man ser till innehållet, antalet färgämnen med mera, men till kaloriinnehållet? Bara för att naturgodis också innehåller näringsämnen så kan du få i dig lika stor mängd socker och kalorier om du väljer naturgodis som om du valt vanligt smågodis. Eller, för att ta ett annat exempel, så är risken att du via den där drickyoghurten med ”probiotiska bakterier som är bra för magen”, också får i dig en hel del socker om du inte är uppmärksam på vad produkten innehåller i övrigt.

”I grund och botten är det samma sak som när man tror sig kunna frossa i något bara för att det innehåller många näringsämnen eller mindre fett, och inte tänker på att det ändå tillför kroppen massvis med kalorier, som ju gör att man går upp i vikt”, säger Wansink. ”Det handlar ofta om att vi tar den där märkningen till oss, och så äter vi dubbelt så mycket utan dåligt samvete för att vi intalar oss att det är nyttigt. Detta är ett hälsoproblem, men bara en del av en växande trend.”

Oroande trend
Vad Wansink menar ovan är att förvirringen över märkningen bara är en del av en större och oroväckande trend. ”Undersökningar visar att personer som väljer ett nyttigt lunchalternativ, ofta ’unnar sig’ något betydligt mer kaloririkt till efterrätt eller till fika framåt eftermiddagen. Vi är experter på att intala oss själva att något nyttigt per automatik väger upp för något onyttigt, men så är givetvis inte fallet. Det spelar ingen roll vad du äter till eller vad du åt måltiden innan, en chokladkaka är en chokladkaka! Om du äter en fettdrypande hamburgare enbart, eller väljer att äta samma hamburgare fast med en grönsallad vid sidan om, så får du ju fortfarande i dig precis samma sak, även om många här intalar sig själva att de ju också ’varit nyttiga’ och att helhetsintrycket av måltiden varit grönt och näringsrikt, på grund av den där lilla salladen”, förklarar han.

Sammanfattningsvis kan man säga att de där extra minuterna i affären, då du tar dig tid att skumma igenom innehållsförteckningen istället för att bara kort titta till på märkningen eller den ”naturligt designade” förpackningen, kan löna sig i längden. Samtidigt är det en trend som är svår att bryta, eftersom vi helt enkelt inte har tiden. Ett gott råd är att helt enkelt försöka öka medvetenheten om ditt eget beteende och om hur du själv resonerar när det kommer till vilken typ av mat du köper – bara detta är ett stort steg i rätt riktning. Härifrån kan du sedan, utifrån några strategier som vi listar ovan, själv ta kontroll över vad du stoppar i dig, istället för att överlåta det till matproducenterna som tjänar pengar på att du väljer just deras varor.

1.  Tänk till en extra gång när det gäller mat som du automatiskt tänker är nyttig, men kanske egentligen inte vet så mycket om vad den innehåller. Färdiga soppor till lunch till exempel, gör dig inte särskilt mätt men kan innehålla en hel del salt, tillsatser och fett. Kanske lönar det sig ibland att ta en titt på den där varudeklarationen innan du lägger ner en (betydligt dyrare) ekologisk vara i korgen.
2.  Att du har tränat innebär inte att du måste unna dig en belöning i form av socker eller en massa kalorier – boka istället in en massage eller köp ett nytt träningsplagg. En belöning behöver inte vara kopplad till mat, som du dessutom tenderar att överäta på grund av ett invant ”belöningstänk”.
3. Istället för att köpa fettsnåla lightprodukter och riskera att äta dubbelt så mycket av dessa, så köp de vanliga produkterna och tugga dem länge och riktigt njut av dem. På så sätt får du i dig färre kalorier och slipper riskera att din hjärna ”godkänner” två extra portioner.

Har du koll på innehållet? 

Ekologiskt
– innebär nödvändigtvis inte att produkten är nyttigare eller mindre kaloririk.

Fiberrika produkter
– är visserligen bra eftersom fibrer håller magen i fin form. Men välj hellre grönsaker, gryn, frukt och bönor – dessa naturliga alternativ innehåller med stor sannolikhet både mindre socker och kalorier.

Fullkorn
– inte alltid varken nyttigare, mindre sockerrika eller mindre kaloririka produkter. Se särskilt upp med frukostflingorna – även om de innehåller fibrer och fullkorn kan de vara dränkta i socker.

Havssalt
– låter naturligt och bra men innehåller ofta precis lika mycket natrium som vanligt bordssalt.

Lightprodukter
– vet vi vid det här laget kan innehålla en hel del socker istället för fett, för att de fortfarande ska smaka gott. Fett i lagom mängd är nyttigt och kan hjälpa dig att hålla vikten – extra tomma kalorier i form av socker leder till det precis motsatta.

Probiotisk yoghurt
– innehåller bakterier som är bra för tarmen, men välj en osötad variant av de berikade produkterna eller vanlig naturell yoghurt för att undvika onödiga kalorier.

Produkter berikade med vitaminer och antioxidanter
– låter som en bra deal, men resten av innehållet då? Faktum är att få produkter slår färsk frukt och grönt i det här sammanhanget.

AV: Liz Hollis och Emma Samuelsson
FOTO: Fotolia