Har du tänkt på att du lättare får finnar och dålig hy när du känner dig stressad? Eller att du nästan alltid åker på en dunderförkylning precis när du befinner dig i eller har gått igenom en pressad period? På samma sätt har du kanske också märkt att din IBS brukar ge lindrigare symtom under dagar då du är ledig och kan slappna av, eller att du mer sällan får huvudvärk när din relation med din partner är på topp? Om du känner igen dig i något av dessa påståenden så har du redan fått uppleva att kroppens välmående på många sätt är nära förbundet med din mentala hälsa.
Stopp. Har du redan nu börjat ställa dig skeptisk till vad som komma skall, och redan i förväg avfärdat eventuella påståenden om möjligheten att via positivt tänkande kunna lindra sjukdomar och hålla dig frisk som rent nonsens eller hokus pokus. Lyssna då på detta: flera studier, bland annat en vid University of Colorado 2004, visar på effekten av placebo när det kommer till exempelvis smärtlindring. Testpersoner fick i förväg veta att de skulle bli utsatta för lättare smärta, och sedan få en smärtlindrande kräm som skulle ta bort det onda. Forskarna mätte deras hjärnverksamhet under hela tiden med hjälp av en skanner, och såg då personerna började stryka på krämen att aktiviteten i den prefrontala barken, den främre delen av hjärnans pannlob som aktiveras när vi förväntar oss smärtlindring, höjdes markant, medan smärtsensorernas aktivitet avtog på samma gång. ”Det handlar inte om något new age-trams eller hokus pokus – det är helt enkelt så den mänskliga kroppen fungerar”, säger Lissa Rankin, läkare och författare till boken Mind over Medicine (241 kr, bokus.com). ”Min erfarenhet är att huruvida man drabbas av en sjukdom eller inte beror på många faktorer – genetiska, slumpmässiga, miljömässiga – men att även den psykiska hälsan här har stor betydelse. Jag vill alltså mena att huruvida du blir sjuk eller lyckas hålla dig frisk, eller hur snabbt du tillfrisknar, i mycket kan bero på var du är i ditt liv, hur stressad du är och hur du lever och mår”, förklarar Rankin.
Ändå inte övertygad? Ta då det här med placebo – att vi, bara för att vi tror något ska lindra smärta också gör det, trots att preparatet inte hunnit verka eller helt saknar effekt rent medicinskt. Placeboeffekten är väldokumenterad och accepterad inom den moderna läkekonsten. Läkaren och farmaceuten David Hamilton håller med, och pekar på det faktum att ”forskning visat att antidepressiv medicin får en 81 procent bättre effekt om personen som tar medicinen är övertygad om att den kommer att hjälpa. Det är vetenskapligt bevisat att mediciner fungerar mer effektivt om personen i fråga är inställd på att läkemedlet fungerar”, säger han.
Lissa Rankin menar också att det är allmänt känt att vi ofta bortser från hur vår psykiska hälsa inverkar på hur vi mår rent fysiskt. ”Så fort vi befinner oss under stress så reagerar kroppen med att skrika halt till de kroppsliga funktioner som gör att vi håller oss friska och skyddar oss mot oxidativa skador och negativ påverkan utifrån. Din reptilhjärna kan inte skilja mellan den stress du upplever över att precis ha missat bussen till jobbet, eller den du skulle känna om du verkligen blev hotad till livet. I bägge fallen stänger din hjärna av ditt immunförsvar och fokuserar istället på det sympatiska nervsystemet, som ska hjälpa dig fly faran”, förklarar hon. Våra förfäder upplevde endast den här formen av stress i riktigt farliga situationer, då den också hjälpte dem att hålla sig vid liv. Numera är det vardagsmat för våra kroppar, då vi ständigt upplever stress från olika håll. ”Hypotalamus, den region i hjärnan som kontrollerar många av kroppens primära funktioner, utsöndrar – oavsett vilken form av stress du upplever – hormonet kortikotropin i nervsystemet, som i sin tur stimulerar utsöndringen av stresshormonet kortisol”, förklarar Rankin. Vad som händer är att detta i nästa steg skapar en mängd reaktioner i kroppen, såsom snabbare andhämtning, spända muskler, minskad sexlust och försämrad matsmältning – alltså samtliga symptom som vi normalt förknippar med stress. Just därför kopplas ofta stress samman med problem och diagnoser som migrän, förstoppning och IBS. Och på sikt kan än värre problem uppstå, eftersom kroppen vid långvarig stress inte får möjlighet eller tid till att läka sig själv igen. ”Våra inre organ slutar fungera normalt, och de cancerceller – som vi alla naturligt har i kroppen men som om vi är friska tas hand om av vårt immunförsvar – får istället chans att föröka sig och slå sig till ro i kroppen”, tillägger hon.
Men, om vi nu istället försöker minska ner på stressen i våra liv, och tänka positiva tankar i högre grad, kan vi istället själva påverka våra stressnivåer på ett positivt sätt. ”När hjärnan tänker positiva tankar och vi upplever känslor av kärlek, intimitet, njutning och hopp, upphör hypotalamus att trigga stressprocessen i kroppen, och istället aktiveras vårt naturliga försvar som hjälper till att reparera skador och hålla oss friska”, säger Rankin. ”Resultatet är alltså att risken är större att en person som mår dåligt blir sjuk, än någon som mår bra, och chansen är även större att en person som upplever välbefinnande klarar av att stå emot sådant som försöker skada kroppen.” Att ha en positiv attityd är viktigt för att hjälpa kroppen stärka sitt eget försvar, så att den på egen hand, varje dag, kan skydda sig mot sjukdomar. ”Studier visar att optimister lever längre än pessimister”, säger Hamilton. Dessutom har forskare vid Johns Hopkins University i USA kunnat slå fast att optimister har färre problem med vissa typer av sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, samt mer sällan drabbas av virus. Ett av de bästa sätten att bevara en sund hjärthälsa om man får tro experterna är alltså att tänka positivt!
Sunda tankar, sund kropp!
6 steg till ett friskare liv och en bättre hälsa, bara genom att tänka rätt.
Tacksamhet är något av det finaste man kan känna. ”Istället för att klaga, försök att fokusera på sådant som du är nöjd med och som du har att vara tacksam över”, säger Hamilton. Självklart kan det kännas motigt och jobbigt när något inte blir som du vill, men kanske handlar tacksamhet inte bara om att fokusera på det som pågår just nu runt omkring dig. Titta inåt istället, du väljer själv hur du hanterar problem och hinder som kommer i din väg. ”I många fall går det att vända något jobbigt som händer till något positivt, eller att se ett problem som ett sätt att hitta nya vägar och lösningar. Genom att aktivt öva dig på att vara mer tacksam och förlåtande så ökar du ditt eget välbefinnande.”
2 Boosta med kärlek
”Ett sätt att motverka stressproduktionen i kroppen är att känna sig nöjd och tillfreds, och på många sätt påverkar våra relationer och vårt kärleksliv om vi lyckas uppnå den känslan. En partner kan också finnas där och ge dig mycket stöd”, säger Hamilton. Forskning vid University of Utah har nyligen visat att lyckligt gifta par som ger varandra mycket stöd har friskare artärer och ett bättre skydd mot hjärt-kärlsjukdomar än de par som ofta bråkar och klagar på varandra. Avsätt tid för sex och gör (andra) roliga saker ihop – detta är viktigt för en sund relation. Istället för att kritisera så försök stötta och uppmuntra, och om du stör dig på något hos din partner så prata med honom eller henne direkt istället för att gå runt och vara sur och irriterad.
3 Var kreativ!
Vill du veta ytterligare en anledning till varför du faktiskt borde anmäla dig till den där danskursen, målarskolan eller skrivarutbildningen som du så länge funderat på? ”Kreativitet läker kroppen och frigör endorfiner, som får dig att må bra och stärker ditt immunförsvar. Dessutom bidrar det till att sänka stressnivåerna i kroppen och reglera ditt blodtryck, vilket på sikt gör att du sover bättre och får en bättre allmänhälsa”, säger Hamilton.
4 Hitta balansen
För mycket jobb och för lite fritid? Det kommer väl knappast som någon överraskning vid det här laget att det här kan skada din hälsa, och att du gör bäst i att försöka hitta en balans i tillvaron där du kan sköta ditt jobb men ändå tillåta dig att vara ledig då och då. Vad som också är viktigt är vad du gör med din lediga tid, och att du försöker leva i nuet. ”Det kan vara svårt att hitta balansen varje dag, men satsa på att försöka uppnå balans på veckobasis åtminstone”, tipsar Hamilton. ”Okej om du har ett par hektiska dagar och tvingas jobba över, men var då noga med att ta igen detta genom att sluta tidigt en dag senare samma vecka, eller ha en riktigt lugn och mysig helg tillsammans med familj, vänner eller bara för dig själv då du gör sådant som du trivs med på egen hand.”
5 Ge – och få tillbaka
”Att vara snäll är också något som gynnar dig”, säger Hamilton. ”Studier har visat att människor som visar generositet och godhet är lyckligare och känner sig mer tillfreds.” Att visa godhet är också positivt för hjärthälsan, eftersom hormonet oxytocin frigörs när vi själva mår bra över att vi nyss fått någon annan att känna sig lycklig eller glad! ”Forskning visar att oxytocin sänker blodtrycket, skyddar kroppen mot skadliga fria radikaler och inflammationer som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar.” Försök att tänka på att göra små saker för andra varje dag – det behöver inte alls handla om att ge bort något som kostar pengar, utan kan istället vara något så enkelt som att resa sig upp från sin plats på bussen för att låta en äldre person sitta, eller att laga din partners favoritmat till middag och överraska honom eller henne.
6 Meditera mera!
”All form av meditation aktiverar det parasympatiska nervsystemet, som sänker nivåerna av kortisol i kroppen. Ditt immunförsvar stärks, du får lugnare andning, blodflödet till hjärnan ökar och du känner dig mer avslappnad”, säger Rankin. Enligt Rankin är en av de vanligaste och mest effektiva formerna av meditation att använda sig av ett positivt mantra. Välj ut en fras eller ett par enstaka ord som fyller dig med känslan av lugn och harmoni. Sätt dig ner, blunda och försök slappna av. Andas lugnt och repetera ditt mantra tyst för dig själv. Om du tappar koncentrationen så bli inte arg utan börja bara om på nytt igen. Sitt så här i minst tio minuter – det bästa är om du kan få till en sådan här stund för dig själv en till två gånger per dag.
AV: Charlotte Haigh MacNeil och Emma Samuelsson FOTO: Fotolia
