Njut av solen – utan att riskera din hälsa

Hudcancer är idag en av de vanligaste cancerformerna i Sverige, och dessutom en av dem som ökar mest. 40 000 personer drabbas i genomsnitt per år, och överexponering av sol uppges vara den största riskfaktorn – WHO klassar i själva verket sedan 1992 all form av UV-strålning som cancerogen. År 2011 insjuknade 3 350 personer i Sverige av malignt melanom, den mest aggressiva och farliga varianten av hudcancer, och Cancerfondens råd till alla svenskar för att undvika den här sjukdomen är just att undvika för mycket sol.

Men nu till paradoxen. Solljus är ju samtidigt något vi mår bra av, det är till och med helt avgörande för att vi ska kunna leva eftersom solen hjälper kroppen att producera livsviktigt D-vitamin. Sol är – i måttliga mängder – inte bara bra för hälsan utan ett måste för att vi ska må bra och hålla oss friska. Vad vi behöver se över när det gäller solandet är vårt beteende. För det går att njuta av solen och dra nytta av de fördelar som den ger oss, utan att behöva löpa ökad risk för att drabbas av olika former av hudcancer.

Tre typer av hudcancer

De ultravioletta solstrålar som vi exponeras för när vår hud kommer i kontakt med solljus kallas UVA och UVB. De flesta solstrålar består av UVA och det är dessa som gör att hudens pigment blir mörkare. De lite mer energirika strålarna, UVB, möjliggör i sin tur D-vitaminproduktionen i kroppen. UVB-strålarna ökar också efter hand pigmentet i huden, om vi solar med måtta, men det är också dessa strålar som gör att vi bränner oss om vi vistas för länge i direkt solljus.

Generellt kan man säga att ju oftare du bränner dig i unga år, desto mer ökar risken för dig att drabbas av hudcancer när du blir äldre, enligt fakta som presenteras på stralsakerhetsmyndigheten.se. Den snabbast ökande cancerformen, malignt melanom, är särskilt kopplad till detta påstående. Barn under 18 år får sällan malignt melanom, men om man bränner sig i unga år löper man alltså betydligt större risk att utveckla hudcancer senare i livet.

Malignt melanom startar i de pigmentbildande melanocyterna längst ner i överhuden. Ett vanligt sätt att upptäcka sjukdomen är att ett födelsemärke börjar växa, klia, blöda eller ändrar färg. Förutom malignt melanom är basalcellscancer och skivepitelcancer två hudcancerformer som också ökar. Basalcellscancer växer långsamt, bildar normalt sett inga dottertumörer och är ofta inte heller dödlig, men kan medföra svårläkta och smärtsamma sår. Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer, därefter följer skivepitelcancer, som forskarna vet har ett samband med mängden UV-strålning som en människa totalt sett utsätts för under livets gång.

Delade meningar om D-vitamin

Forskarna är i nuläget inte helt överens om huruvida en större produktion av D-vitamin ökar vårt skydd mot andra cancerformer än hudcancer och bildandet av invärtes tumörer. Att vi behöver en viss mängd sol för att kunna producera D-vitamin står klart, men vad forskarteam runt om i världen är oense om är om mer sol än så kan skydda mot andra livshotande cancerformer. 2007 publicerades en studie i European Journal of Cancer som visade att människor i soliga länder löpte hälften så stor risk som folk i solfattiga områden att drabbas av andra svåra cancerformer än just hudcancer, och att orsaken till detta just var en ökad D-vitaminproduktion. Risken för hudcancer, enligt den studien, var ungefär lika stor oavsett klimat.

I juni 2012 presenterades emellertid ännu en stor studie i ämnet, som visade att mer än 1,1 miljoner personer i Sverige inte stödjer denna hypotes. Istället menade nu andra forskare, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för frågor om UV-strålning, att det inte alls är meningsfullt att påverka nivåerna av D-vitamin genom ökad solexponering med avsikt att skydda sig mot cancer mer generellt. Att mer sol skulle ge ökad produktion av D-vitamin, och att detta i så fall skulle bidra med ökat skydd mot andra dödliga sjukdomar än hudcancer, är något svenska myndigheter i nuläget inte ställer sig bakom. Man tror alltså inte att ökad solexponering ger ett bättre skydd mot invärtes tumörer, utan endast att alltför intensivt solande ökar risken för de vanligaste hudcancerformerna.

Hur mycket sol tål du?

Hur mycket sol är då nog för att vi ska kunna tillgodogöra oss tillräckligt med D-vitamin, utan att löpa ökad risk för hudcancer? För en ljushyad person som befinner sig i Sverige räcker det att få sol på armarna och i ansiktet i drygt en kvart för att täcka dagsbehovet. Om du befinner dig närmare ekvatorn, där UV-strålningen är starkare, räcker ännu kortare tid. Mörkhyade personer behöver utsätta sig för mer sol för att bilda D-vitamin, eftersom mörk hud filtrerar bort mer UV-strålning än ljus hud. Det absolut viktigaste är att du försöker undgå att bränna dig, eftersom brännskador kraftigt ökar cancerrisken. De flesta vill bara få lite färg och må bra, och försöker såklart undvika smärtsam röd och inflammerad hud, men många har fortfarande ännu en avslappnad attityd till solande, kanske mycket på grund av skönhetsidealet att bli brun.

– Många tror att de kan “vänja” sin hud genom att sola mer intensivt, men detta rekommenderas absolut inte. Att vissa har en alldeles för avslappnad inställning till att eventuellt råka bränna sig tror jag grundar sig på precis samma tankesätt som många som röker har till cigaretter, det vill säga ”det drabbar inte mig”-tänket. Sen är det ju mode att vara lite brun och fräsch året runt, vilket leder till att man kanske solar lite för intensivt på utlandssemestern för att ha en bränna att visa upp när man kommer hem, vilket kan vara förödande både sett till cancerrisken och skadorna på din hud, säger Hälsa & Fitness hudterapeut Linda Sandberg.

Tänk också på att bara för att du har blivit brun innebär inte det att du inte behöver skydda dig – de skadliga strålarna träffar din hud även om du har solbränna.

Smörj, smörj, smörj!

När du befinner dig i direkt kontakt med solljus är det viktigt att du smörjer in dig innan du går ut på morgonen, och även bättrar på skyddet under dagen. För att få det skydd som står på produktens förpackning så måste du smörja in dig rikligt, det räcker inte bara att dutta lite här och var. Många av oss använder faktiskt bara en tredjedel av den mängd solskyddskräm som rekommenderas, och därmed får vi ett mindre skydd än vi kanske tror.

Bär solglasögon och gärna solhatt under de timmar då solen är som starkast, mellan 11 och 15, och för dig som är aktiv och gärna spelar volleyboll eller tränar utomhus är det extra viktigt att du smörjer in dig flera gånger. Samma sak gäller om du badar, för tänk på att även om du använder ett vattenresistent solskydd så torkar du av dig det på handduken när du varit blöt eller svettats.

– Det tar mellan åtta och tjugofyra timmar för huden att bli röd om du råkar sitta för länge i solen, så var uppmärksam på klockan och ”sola långsamt”. Det lönar sig i längden. Om du skulle råka bränna dig så tänk då på att låta huden vila innan du vistas i solen på nytt, så att den verkligen hinner läka, säger Linda.

Sol och salta bad tär också på huden och håret, så tänk på att använda extra högt solskydd i ansiktet anpassat till din hudtyp, för att din hud inte ska åldras i förtid.

– Tecken på förtidigt åldrande orsakas till 90 procent av ultravioletta strålar från solen, eftersom solskador leder till att nybildningen av kollagen går långsammare och de elastiska fibrerna bryts ner. Hudens spänst försämras, vilket man lätt märker om man försiktigt nyper i och lyfter huden, och därefter snabbt släpper. Så att välja rätt skydd, kvalitetsprodukter med stabilt UV-filter som skyddar mot UVA-strålar, vilka orsakar just pigmentskador och rynkor, är A och O när man ska vistas i solen.

Hitta din hudtyp

Människor har olika hudtyper och tål därför solen i varierande grad. Ju högre upp på skalan du hamnar, desto lägre pigmenteringsförmåga har du och desto viktigare är det att du smörjer in dig ofta och håller dig i skuggan när solen står som högst. Särskilt utsatta är personer i grupp 1 och 2, det vill säga ljushyade och rödlätta personer.

Hudtyp 1
En person med väldigt ljus hy och rött hår. Blir alltid röd, aldrig brun. Barn upp till fem år brukar också räknas hit eftersom de har extra ömtålig hud – här ger kläder generellt det absolut bästa skyddet.

Hudtyp 2
En person med ljus hy och blont hår. Bränner sig ofta och blir röd men kan ibland bli brun.

Hudtyp 3
En person med ljus hy och mörkt hår. Kan bränna sig och bli röd ibland men blir alltid brun.

Hudtyp 4
En person med bruna ögon och mörkt hår. Har lätt för att bli brun och blir sällan röd.

Hudtyp 5
En person med mörkare hy och svart hår. Har lätt för att bli brun och bränner sig nästan aldrig.

Hudtyp 6
En person med mycket mörk hy och svart hår. Bränner sig i princip aldrig.

AV: Emma Samuelsson