Är du född till att träna?

I takt med att allt fler efterfrågar individuellt utformade PT-pass, anpassade efter våra egna förutsättningar och mål, kommer – eller borde – vi snart även kunna få individuella träningsprogram som anpassats efter våra egna gener för att maxa våra resultat? Vi tar ett djupdyk i vad framtiden kan tänkas erbjuda …

Vi ärver en massa saker från våra föräldrar – gamla släktklenoder, principer och synsätt, anlag för hur pass gamla vi är innan vi upptäcker den första rynkan eller börjar tappa håret. Och nu menar forskare att även fysiska förutsättningar och möjlighet att prestera i olika träningssammanhang också går i arv från generation till generation.

Jaha, skulle detta vara något nytt, tänker du nu. Det har vi väl vetat länge, och hört och sett experter som pekat på olympiska mästare och sagt att ”den här mannen eller kvinnan är född till att prestera på elitnivå och hade alla genetiska förutsättningar att kamma hem en medalj”. Men vad forskarna pratar om just nu är inte huruvida du har extra stora chanser att lyckas inom en viss idrottsgren – idag handlar det om att ditt DNA är direkt avgörande för om aerobisk träning, det vill säga konditionsträning såsom löpning eller cykling, bidrar till att du förbättrar din maximala syreupptagningsförmåga (ditt VO2-max). Med andra ord, om har du anlag för att kunna öka ditt syreupptag så att du kan springa, cykla och simma fortare och på så sätt förbättra din prestation och aeroba kapacitet, vilket på sikt sänker dina risker att drabbas av hjärtsjukdom eller andra kroniska sjukdomar.

I en banbrytande studie har professor Jamie Timmons vid Loughborough University i Storbritannien kunnat visa att även om vi kan höja vår egen syreupptagningsförmåga genom att konditionsträna flitigt, så är resultaten helt beroende av våra genetiska förutsättningar. Timmons och hans kollegor valde att låta ett flertal personer följa samma träningsupplägg under 20 veckor. Resultaten varierade så pass att vissa av deltagarna inte kunde märka av någon förändring i sin syreupptagningsförmåga överhuvudtaget, medan andra hade höjt sitt VO2-max avsevärt. Måna om att förstå de bakomliggande orsakerna till detta valde forskarna att undersöka muskelvävnaden hos alla deltagarna i studien, och slutsatsen blev att vårt DNA har stor betydelse för hur pass vältränade vi kan bli.

”Det är många gener som är inblandade när det kommer till att mäta hur pass väl en person svarar på fysisk aktivitet. Och varje människa har dessutom en unik kod i sitt DNA som avgör om hen ligger under eller över genomsnittet”, förklarar Timmons. ”Poängen i det hela är att ett träningsprogram som utformats för att kunna passa vem som, ger helt skilda resultat beroende på hur vårt DNA är uppbyggt – i värsta fall kan personer till och med svara negativt på ett träningsupplägg.”

Vad som är än mer anmärkningsvärt är att forskarna menar att hela 20 procent av alla människor har den typ av DNA som innebär att de svarar dåligt eller extremt lite på konditionsträning, och – trist nog – fann de att en femtedel av oss endast skulle uppvisa ett förbättrat VO2-max på upp till tre procent, eller ingen ökning alls, efter att ha följt ett tufft träningsprogram i tio veckor. Låter det inte så illa med ett par procents ökning? Som jämförelse visar Timmons resultat för hur de övriga 80 procenten visade sig ha förbättrat sin syreupptagningsförmåga med upp till 40 procent, under samma tioveckorsperiod och med samma träningsprogram.

Kan du överlista ditt DNA?

Så vad vill vi då säga med detta? Att du som upplever att du har svårt att förbättra dina träningsresultat och lätt kör fast och blir stillastående på en platå likaväl kan kasta in handduken redan nu? Gör inte det! Faktum är att det finns en massa saker som ett sådant här DNA-test inte ger dig svar på. Till exempel talar det inte om hur pass lätt du har för att bränna fett eller gå ner i vikt med hjälp av konditionsträning. Och inte heller får du reda på vilken effekt aerob träning har på din hälsa överlag, som till exempel dina insulinnivåer och ditt blodtryck. Och om det skulle visa sig att du tillhör den del av befolkningen som svarar dåligt på aerob träning vad gäller att maxa ditt VO2, så innebär ju inte det att du inte kan dra nytta av styrketräning för att bygga muskler, eller förbättra din snabbhet genom anaeroba övningar (det vill säga sådana som inte kräver tillgång till syre). ”Även om vi vet att omkring 60 procent av vår aeroba kapacitet styrs av genetiska faktorer, så kan vi inte vara säkra på hur stor del av den anaeroba träningens resultat som grundar sig på dessa”, säger Timmons. ”Bara för att du inte svarar positivt på konditionsträning så innebär ju inte det att du inte har goda förutsättningar att bygga muskler eller optimera ditt blodtryck.”

Finska forskare, vid universitetet i Jyvaskyla, har också gjort studier i ämnet och de hävdar att teorin är applicerbar också om man vänder på det, det vill säga mäter de anaeroba förutsättningarna på samma sätt. Du kan alltså svara positivt på aerob träning på samma gång som du har svårt för att öka i muskelmassa och har svårt för att få resultat i ett anaerobt träningsprogram. Denna slutsats presenterades även i tidskriften Medicine and Science in Sports and Exercise, och här förklarade experterna hur de genomfört en undersökning med 175 testpersoner som alla uppgav att de hade en stillasittande livsstil, och som sattes på ett träningsprogram med fokus på antingen styrka, uthållighet eller styrka kombinerat med uthållighet under 21 veckor. Testpersonernas resultat varierade – några förbättrade sin muskelstyrka enormt, medan andra inte såg några resultat alls. En del fick en mer slimmad och tonad kropp och förbättrade sin kondition, medan andra inte såg några framsteg alls vad gäller kondition och smidighet. Några få lyckostar maxade resultaten både sett till muskelstyrka, form och uthållighet.

Samtidigt som all denna forskning har presenterats har det kontroversiellt nog även dykt upp en grupp forskare som menar att vi faktiskt kan överlista vårt eget DNA i de här sammanhangen. Experterna menar att nya forskningsgenombrott visar hur en komplex genetisk kod, den så kallade epigenetiska koden, kan reglera när och var en gen slås på eller stängs av. Inom epigenetiken, det vill säga studien av den här koden, menar forskarna att vårt öde inte står skrivet i sten utifrån vårt DNA, utan att faktorer som livsstil och miljöpåverkan kan förändra sättet vårt DNA agerar på.

Genom att träna och äta rätt eller att undvika att exponeras för giftiga kemikalier kan du varken ändra ögon-
färg eller bli en decimeter längre – vissa nedärvda genetiska faktorer är vi fast med – men du kan faktiskt minska din risk att drabbas av allvarliga sjukdomar, och därmed öka din livslängd.

Ytterligare en forskargrupp, den här gången vid Vanderbuilt University i Storbritannien, har funnit att grönsaker som kål och blomkål kan minska risken för återfall bland kvinnor som drabbats av bröstcancer med 21 procent. Utöver det vi stoppar i oss är också regelbunden motion, vilket de flesta känner till vid det här laget, en faktor som sänker cancerrisken. Så visst finns det hopp om att vi i framtiden ska kunna ”stänga av” de gener som kan leda till att vi drabbas av ärftliga sjukdomar eller ohälsa.

Skräddarsydd träning

Är då genetiskt skräddarsydda träningsprogram vad vi kommer att se i framtiden? Timmons, som utgår från hur det ser ut i hans hemland Storbritannien, menar att lagar och riktlinjer i nuläget inte tar hänsyn till olika individers sätt att svara på eller anpassa sig till träning, men att detta kommer att kunna förändras framöver då allt kan utformas efter en persons egen fysiologi och genetiska styrkor.

”Skräddarsydda hälsoråd om träning och kost är helt avgörande för resultatet, eftersom vi har kunnat visa på att det skiljer så pass mycket mellan olika individers förmåga att prestera”, förklarar han. ”Men det enda sättet att avgöra huruvida du svarar positivt på aerob träning är att göra ett DNA-test.” DNA-baserade test för detta finns ännu inte tillgängligt för allmänheten, men på sikt menar forskarna att det skulle kunna bli det, och att man då ganska tidigt kan se om en person har störst förutsättningar för att fokusera på exempelvis uthållighetsträning eller styrketräning för att få ut maximalt av sin tid på gymmet, och på så sätt även förbättra sin hälsa och fysik så mycket som möjligt.

Dessutom är det inte bara vår arvsmassa som vi ska kunna komma att utgå från när det gäller individanpassad träning i framtiden. ”Inom en femårsperiod kommer vi att kunna följa en utveckling av en mängd nya system, baserade på dagens teknologiska och biologiska forskningsframsteg”, säger Stephen Davies, som är utbildad inom hälsa och biologi och bloggar på bionic.ly. ”Det kommer inte att stanna vid DNA-prov och analyser av dessa”, fortsätter han. ”Bioanalytisk forskning kommer även att kunna bidra med en mängd andra instrument och metoder, exempelvis för att direkt kunna läsa av om du lider brist på något näringsämne. Känner du dig lite hängig och trött på gymmet en dag? På bara någon sekund ska du då kunna ha möjlighet att läsa av om det till exempel kan vara så att du lider brist på vitamin B12, eller kanske har lite lågt blodsocker”, förklarar Davies. ”Vi har ju hela tiden koll på bensin- och oljenivån i bilen, varför skulle det då inte vara lika självklart att vi snabbt och lätt kan mäta våra egna glukosnivåer eller om vi behöver fylla på med kalium eller magnesium för att våra kroppar ska fungera optimalt?” Davies menar att inom en snar framtid så kommer inte detta vara en utopi, utan något som finns att tillgå för allmänheten. ”På en digital skärm kommer du att snabbt och enkelt kunna se kurvor och värden, och små illustrationer som visar din kropps status i just denna stund”, säger han.

Utvecklingen går undan, och vi får hoppas att vi hänger med i den själva – för visst låter det häftigt?

AV: Sarah Ivory och Emma Samuelsson