Hänger du upp dig på hur din träning ser ut på ditt aktivitetsarmband och sociala medier? Följ den här femstegsguiden för att få tekniken att jobba för dig istället för tvärtom…
Det är onsdag eftermiddag, jag är ute och springer vad som är tänkt att bli ett skönt återhämtningspass. Men en hastig blick på min GPS-klocka ger mig panik över hur sakta jag springer och vips så har mitt lugna återhämtningspass förvandlats till ett tröskelpass med fokus på tempo. När jag kommer hem är jag helt utmattad och slås av insikten att jag nog verkligen hade behövt den där lugna sköna rundan. Men visst, det här passet kommer garanterat imponera på sociala medier…
Det här är en situation som inte bara löpare ställs inför, utan även cyklister, simmare, gymmare och hajkare över hela världen. Låt oss kalla det teknikstress – idag blir vi träningsentusiaster så översköljda av statistik att vissa av oss börjar förlora fokus på våra träningsmål. Men det måste inte vara så här. Aktivitetsarmband och GPS-klockor är fantastiskt bra redskap när det gäller att övervaka hur intensivt man tränar och föra statistik över träningen – det gäller bara att använda dem på ett sätt som passar en själv.
”Lika fantastiskt som digital statistik kan vara för en person, lika fördärvande kan det vara för en annan. Vissa peppas av att dela sina träningspass på sociala medier medan andra bara blir stressade”, säger Sauconys löparcoach Nick Anderson. ”Digital statistik som samlas in via ett aktivitetsarmband eller liknande kan absolut vara ett jättebra redskap både för mig som coach och för den som tränar när det gäller att hålla koll på tempo, puls och framsteg, men det gäller att man använder den i positivt syfte.” Så här kopplar du upp dig utan att bli stressad…
1. TOLKA DIN TRÄNINGSPERSONLIGHET
Är du den typen av person som tävlar mot främlingar i rulltrappan, eller har du ingen tävlingsinstinkt för fem öre? Din inställning till statistiken du samlar in spelar roll. ”Vissa av mina klienter håller koll på GPS-klockan hela tiden under passet, medan andra vänder på klockan för att slippa se den. Istället springer eller tränar de på känsla och analyserar siffrorna efteråt”, säger Anderson. Allt handlar om att komma på vad som funkar för dig, och sedan använda statistiken på ett sätt som förbättrar din träning. Har du svårt att koncentrera dig på träningen och ditt aktivitetsarmband saknar en funktion som släcker displayen kan du alltid tejpa för den. På så vis kan du fokusera på passet och ändå samla in data som du kan analysera efteråt.
2. MÄT INTE BARA PRESTATION
GPS-klockor och aktivitetsarmband är inte bara till för att mäta vem som kan cykla, springa eller simma snabbast – självklart har de också massor av funktioner som kan hjälpa dig träna smartare. ”Vi mäter aktivitetsnivå, puls och sömnmönster”, säger Anderson om sina klienter. ”Vi jobbar med navigationsexperten TomTom, och med deras senaste kollektion får vi mer detaljerad statistik än någonsin tidigare. Alla som tränar kan ha ett aktivitetsarmband på sig under hela dagen och när de sover för att se hur väl de återhämtar sig.” På så vis vet du svart på vitt när du ska träna hårt och när du ska ta det lugnt, vilket kan vara bra om träning är relativt nytt för dig och du är ovan att lyssna på din kropp.
3. ANALYSERA DIN TRÄNING PÅ RÄTT SÄTT
Att kasta en snabb blick på din GPS-klocka mitt under löpturen ger inte en rättvis bedömning av din prestation. Se istället till att verkligen ta vara på den komplexa statistik du faktiskt har tillgång till. ”Den största fördelen med att använda sig av ett aktivitetsarmband är att du får massor av information som du kan studera efter ditt träningspass”, förklarar Shane Harman, produktchef på Garmin. ”Onlineplattformar som Garmin Connect ger dig en otroligt detaljerad bild av din formstatus och dina träningsaktiviteter. Flera funktioner låter dig se om och var du har förbättrats, och vilken effekt din träning har. Tack vare rapportfunktionen VO2 Max kan du till exempel se hur din syreupptagningsförmåga har utvecklats över tid. Du kan även jämföra ett visst träningspass med ett tidigare, och på så vis få en exakt bild över hur mycket du har utvecklats (förhoppningsvis till det bättre).” Budskapet att ta med sig blir alltså att det är värt att läsa instruktions-
boken till ditt aktivitetsarmband noga…
4. SÄTT DE DAGLIGA SIFFRORNA I PERSPEKTIV
Var sköldpaddan, inte haren. Allt handlar inte om hur du presterar just idag, utan även om vilka framsteg du gör under en viss tidsperiod. ”Ha tålamod och spara statistik under flera veckor eller månader”, föreslår Anderson. ”Behandla ditt aktivitetsarmband som en träningsdagbok som du använder för att spåra trender i din utveckling. Den här informationen säger mycket mer än en enskild löprunda eller ett träningspass. Kom ihåg att du inte kan springa snabbt varje dag, och att de som tränar smart slänger in alla möjliga typer av aktiviteter i sin veckomix.” Visst, det är kul att jaga apprekord då och då, men låt inte den här jakten förstöra dina långsiktiga träningsresultat.
5. UPPTÄCK PRIVATKNAPPEN
Om du har följt alla punkterna ovan och fortfarande känner prestationsångest, är det dags att lära känna ”privatfunktionen”. De allra flesta aktivitetsarmband låter dig kontrollera vilka du delar, eller inte delar, din träningsstatistik med. Att visa upp din träningsstatistik kanske är helt oviktigt för dig – lär dig hur appen fungerar och välj det alternativ som känns bäst. ”Att träna ’mot’ och jämföra din träning digitalt med vänner, din partner eller kollegor funkar jättebra för vissa – andra har svårt för den här konkurrensen, oavsett om det handlar om att bli lite småtrackad vid kaffemaskinen efter en dålig löprunda eller att möta kollegan i tenniscupen på jobbet”, tillägger Harman. ”I plattformar som Garmin Connect kan du själv ställa in vilken nivå du vill lägga dig på när det gäller att visa din statistik offentligt, och du kan välja att dölja vissa pass helt och hållet.” Vårt råd? Dela inte automatiskt allt du gör med alla.
