Även om du tränar mer och äter mindre än dina kompisar så är det du
som går upp i vikt medan de förblir smala. Hur kan det komma sig?
Hälsa & Fitness undersöker hur stor roll ditt DNA spelar för din vikt.
Du kämpar dig igenom svettiga träningspass, äter hälsosam mat och sover mer än en bebis! Ändå är det du som går upp i vikt, medan dina vänner kan strunta i träningen och äta pizza varje dag utan att lägga på sig ett enda kilo. Är det verkligen rättvist? Kanske inte, men studier visar att det är mer än stillasittande och dålig kost som ligger bakom fetma. Även dina gener spelar en stor roll.
”I västvärlden, där fet mat alltid finns tillgänglig, kan ditt DNA absolut bidra till viktuppgång”, säger dietisten Anastasis Tzanis som är specialist på nutrigenomik, sambanden mellan kost och genetik. ”Men om du lever ett hälsosamt liv och äter nyttigt så kommer generna inte spela lika stor roll för din vikt.”
Genlotteriet
Överviktiga har länge fått höra att det bara är att äta mindre och träna mer för att gå ner i vikt, men allt mer forskning tyder på att det inte är så enkelt. Om du äter nyttigt och rör på dig mycket utan att gå ner i vikt så kan det bero på dina gener. Forskare har sedan ett bra tag tillbaka anat att det kan finnas en ärftlig orsak bakom fetma. Nu kanske de har funnit sambandet. ”Forskare hittar fler och fler genetiska mutationer som kan kopplas ihop med övervikt”, säger Tzanis. ”Dina gener kan spela en stor roll för hur snabb ämnesomsättning du har.”
För att göra det lite mer konkret, så har man upptäckt att vissa människor bär på en genetisk variation som ökar risken för övervikt. Enligt den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics har man hittills hittat över 32 genetiska variationer som kan kopplas ihop med en högre andel kroppsfett. En av de vanligaste genetiska mutationerna hos personer med fetma är en särskild typ av FTO-genen, som kallas för fetmagenen. Alla har två uppsättningar av FTO, en från varje förälder. Men det finns två olika typer av FTO-gener, och en av dem gör att risken för fetma ökar. Har du oturen att födas med två uppsättningar av den så är du mer benägen att bli överviktig. ”FTO är ett enzym som kontrollerar vår neurologiska respons på mat”, berättar Tzanis. ”Den kan öka aptiten genom att påverka hungerhormonet ghrelin.”
Den genen är tyvärr väldigt vanlig – den finns hos ungefär hälften av alla afrikaner och kaukasier, och hos runt 20 procent av alla asiater.
Genernas påverkan
Hur kan FTO-genen leda till viktuppgång? Enligt en studie så har personer med den varianten av genen ett större sug efter mat som innehåller mycket fett och kalorier, som till exempel kakor, ost och kött med mycket fett. Dessutom visar en studie i The Journal of Clinical Investigation att personer med fetmagenen har högre halter av ghrelin, ett hormon som kan öka hungerkänslorna.
Men det är inte bara FTO-genen som vi kan skylla på. En Cambridge-studie har kommit fram till att en gen som heter KSR2 också kan påverka kroppsvikten, genom att den reglerar ämnesomsättningen och hungern. ”KSR2 spelar en stor roll i regleringen av vår energiförbrukning och vårt energiintag”, menar Tzanis. ”Man har också funnit samband mellan en mutation i KSR2 och försämrad glukosresistens och fettoxidation.” Personer med mutationen vill äta mer mat samtidigt som deras ämnesomsättning fungerar sämre, vilket kan leda till att de inte gör av med kalorierna de stoppar i sig.
”KSR2 är annorlunda jämfört med andra gener som påverkar aptiten eftersom den också påverkar hur energin används i kroppen”, säger Sadaf Farooqi, professor och en av forskarna i studien.
Och så finns också MRAP2, genen som berättar för din hjärna när det är dags att öka ämnesomsättningen och sänka aptiten. Studier som publicerades i tidskriften Science år 2013 visade att möss med en muterad form av MRAP2 blev större än möss utan genen, även om de åt lika mycket mat. ”Av någon anledning förbränner de här mössen inte fettet, utan lagrar det istället”, säger professorn Joseph Majzoub, som ledde studien. ”Möss med den genetiska mutationen gick upp mer i vikt och vi hittade samma mutation hos överviktiga människor.”
Mössen med MRAP2 var tvungna att äta 15 procent mindre än de andra för att hålla samma vikt. Det är inte omöjligt att samma strategi krävs av människor med den genetiska varianten. Som tur är så är den genen ganska ovanlig – enligt en studie så är det bara fyra av 500 överviktiga personer som bär på den. Skönt va?
Näring vs naturen
Får du lust att ge upp viktkampen nu, när det ändå kan handla om otur i ett genetiskt lotteri? Du är inte ensam. I New England Journal of Medicine publicerades en studie som visade att personer som testades positivt för de nämnda generna åt mer fet mat, kanske för att de kände att övervikt var oundvikligt. Men kasta inte in handduken riktigt än. ”De här generna påverkar hur du svarar på en viss typ av kost och träning, men om man äter nyttigt och lever ett aktivt liv så kan man vara normalviktig även om man bär på FTO-genen”, förklarar Tzanis.
Men du kan antagligen inte skylla alla dina extrakilon på dina gener. Runt 60 procent av din kroppsvikt avgörs av ditt DNA medan resten är resultatet av en blandning av kost, träning och livsstil. Det finns till och med forskning som visar på att du kan motverka en hel del av de negativa effekterna av generna genom att leva ett aktivt och sunt liv. En långtidsstudie på tonåringar med FTO-genen visade att de som var aktiva under minst en timme om dagen hade en betydligt lägre andel kroppsfett än de som var mer stillasittande.
Om du blir orolig kan du testa om du har den genetiska mutationen. På bland annat apoteket kan du köpa självtestet Anlag för övervikt. Det går till så att du gnuggar en bomullspinne mot insidan av kinden, som du sedan skickar in till ett labb. Sedan får du veta vilka gener du bär på. Testerna är 99,5 procent tillförlitliga.
AV: Sarah Ivory och Sara Dahlström FOTO: Thinkstock
