”Trots att vi bor i landet lagom är det inte farligt att ge beröm och säga att någon är duktig!”

När jag var 15 följde jag med en klasskamrat till ett gym och testade på styrketräning för första gången i mitt liv. En ohyggligt vältränad kille med armmuskler större än honungsmeloner visade oss hur maskinerna funkade och jag minns att jag fascinerat studerade hans ådror som framträdde när han rörde armarna. Efter att han hade visat oss maskinerna fick vi botanisera bäst vi ville i gymmet. Jag och min kompis gick ”bananas” och testade varje maskin, hantel och stång som fanns, och lämnade gymmet först flera timmar senare. Och vi kom tillbaka nästa dag och nästa igen och nästa.

Så här 15 år senare kan jag ibland fundera på vad det var som gjorde att jag fastnade för just styrketräning. Jag var knappast starkast eller bäst och jag kan inte minnas att jag var särskilt duktig rent tekniskt heller. Men jag minns att jag gillade hur träningen fick mig att känna! Att min kompis var starkare än mig bekom mig inte. Jag motiverades helt enkelt inte av att vara bäst – något som jag som vuxen kan irritera mig på. Tänk om jag besatt någon talang som jag aldrig kom underfund med bara för att jag hade fel inställning? Eller hade jag inte hittat rätt sport eller träningsform bara? Ändå hade jag testat en del.

Ridning, men det provade jag mest på eftersom jag gillade djur. Fotboll, fast det höll jag på med bara för att kompisarna gjorde det och det blev tråkigt i samma stund som de slutade. Dans, fast läraren var alldeles för sträng och jag fick en klump i magen varje gång jag skulle gå dit och kände mig lite som en flodhäst (vilket säkert inte underlättade). Karate, vem skulle jag slå? Och springa omkring i någon dräkt som mest påminde om en morgonrock, nä det var inte heller min grej. Varför fastnade jag inte för någon sport? Var jag helt talanglös eller var det snarare min brist på tålamod? För när klassen hade friidrottsdagar var jag faktiskt den tjej som sprang 60 meter fortast och den vars boll kom allra längst vid kast med liten boll. Det var ganska kul, men inte så jag fick blodad tand direkt. Sen förtogs det roliga ganska fort i och med att vi skulle hoppa höjdhopp också. Kasta mig okontrollerat över en ribba för att sedan landa ännu mer okontrollerat på en hård matta. Jag vägrade. Så friidrottsdagarna resulterade i att jag anslöt mig till dem med diverse krämpor, glömda kläder och menstruation, åt min medtagna matsäck bestående av plättar och ostmackor, drack saft och tittade på de som vågade hoppa höjdhopp. Lärarna muttrade väl lite över vårt uteblivna engagemang, men som vuxen kan jag undra över var deras engagemang egentligen fanns när jag inte vågade hoppa över ribban. Eller var deras glada tillrop höll hus när jag kom först över mållinjen?

Trots att vi bor i landet lagom är det inte farligt att ge beröm och säga att någon är duktig! Kanske hade just de orden fått mig att fortsätta springa fort och kasta långt. Men bara kanske. För när jag satt där med mina ostmackor och plättar och tittade på tjejerna som sprang 60 meter funderade jag aldrig någonsin på om jag var snabbare än dem. Om det hade varit tillräckligt viktigt för mig att komma först hade jag förmodligen ställt mig på startlinjen, men istället mumsade jag lugnt vidare på mina smörgåsar. Jag jämförde inte ens tiderna efteråt.

Man kan anta att det var därför jag fastnade för styrketräning – här fanns inga måsten eller krav på vad jag borde prestera. Inga ramar jag var tvungen att hålla mig inom, inga lärare som stod där med sina pekpinnar. Inte heller var jag beroende av tider eller mina kompisar. Jag var min egen ”herre på täppan”, och som jag gillade det!

Frida A. Werander arbetar som personlig tränare i Stockholm. Hon är även utbildad mental coach och driver egna företaget In Mood (inmood.se), där hon bland annat föreläser om kost, träning och mental inställning samt hur man får ihop sitt livspussel och går från soffpotatis till träningsnörd. På sin fritid håller hon på med stand up – och inte sällan handlar det även då om just träning! Spana in Fridas blogg Uthållig & Stark på halsafitness.se.