Har du uthålligheten och den mentala styrkan för att kunna springa riktigt, riktigt långt? Osäker? Då bör du läsa vidare när vi avslöjar vad som krävs för att bli en framgångsrik ultradistanslöpare!
Planerar du att springa ett maraton under 2015? Låt oss då, trots att du antagligen redan är medveten om det, påpeka att ett maraton är väldigt, väldigt långt! Det tar månader att träna inför, och timmar att genomföra, och är ingenting man gör i en handvändning. När du väl tagit dig de där dryga 42 kilometerna, finns det med andra ord stor anledning att vara extremt stolt!
Med detta sagt, så är maratonlöpning trots allt ingenting i jämförelse med ultradistanslöpning, där vi nästan talar om upp till den tredubbla sträckan av ett maraton.
En ultralöpare kan med andra ord inte ens jämföras med en maratonlöpare! Om inte annat blev detta väldigt tydligt för oss när vi nyligen befann oss på plats i Italien för att spana in The North Face Lavaredo Ultra Trail, ett 120 kilometer långt lopp som genomförs uppför 5 850 meter höjd. När elitlöparna sveper förbi stationen där de sprungit 48 kilometer, har de inte ens sprungit halvvägs, och de ser nästan helt oberörda ut! Man kan inte undgå att slås av tanken att vi människor har sån enorm kapacitet – men samtidigt kan man ju undra vad som egentligen driver en människa att utsätta kroppen för så mycket, bara för att upptäcka var gränsen går.
”Jag började med ultralöpning av en slump”, säger Rory Bosio, som vunnit Lavaredo Ultra Trail och i dagsläget är ett av de hetaste kvinnliga namnen i världen när det gäller ultralöpning. ”Jag hade aldrig sprungit ett maraton eftersom jag egentligen aldrig gillat löpning! Åtminstone inte på asfalt i jämn terräng. Men så testade jag traillöpning och blev helt förälskad! Att springa långt off-road är fantastiskt”, säger hon.
Vi tror att Rory här sammanfattar hela tanken med ultradistans ganska väl. Till skillnad från när man springer halvmaror eller maraton så handlar det här inte om att fokusera på att hamna på en prispall, utan mer om upplevelsen i naturen. Ultradistanslopp äger idag rum i några av världens vackraste – och tuffaste – landskap, och för den som har en fallenhet och ett intresse för extremsporter och utmaningar, lämnar det ingen oberörd. ”Landskapet är många gånger så vackert att man har svårt att ta in det, och jag kan ofta inte känna annat än tacksamhet i dessa lägen över att jag har en kropp som fixar att låta mig uppleva det!” säger Bosio. ”När jag är inne på de sista 30–40 kilometrarna under ett ultralopp, så klart att det börjar kännas motigt, men det vackra överväger alltid det jobbiga, eller balanserar åtminstone upp det, och gör det omöjligt att ge upp!”
Men låt dig inte luras – det finns de som är in it to win it även inom ultralöpning. Intresset för ultralöpning växer väldigt fort, särskilt bland kvinnor, och även cyklister och triatleter fastnar för det. Dessutom råkar ultralöpning vara en av de få sporter där kvinnor har ett fysiskt övertag jämfört med män. ”Uthållighetssporter tenderar att locka till sig en stor andel kvinnor”, säger Bosio. ”Den fysiska skillnaden mellan könen när vi talar om uthållighetsträning är inte så tydlig”, tillägger hon, ”och är det någon som har en fördel rent biologiskt så är det kvinnor. Jag skulle säga att detta är något som gäller för alla typer av uthållighetsprestationer.”
Ny forskning visar att Bosio kan vara inne på rätt spår när hon pratar om en ”biologisk förklaring”. För det första har kvinnor mer underhudsfett, som hjälper till att förse kroppen med energi under långa perioder och sparar in på glykogendepåerna (energin från kolhydrater som musklerna utnyttjar när vi jobbar hårt). En kanadensisk studie, framtagen vid McMaster University, visar att en kvinnlig löpare förbränner 428 kalorier från fett och 528 kalorier från kolhydrater när hon springer dryga en och en halv mil, medan en man förbränner endast 242 kalorier från fett och 960 från kolhydrater. Att det är på det här sättet gynnar kvinnor under långa distanser – men Bosio tror också att det finns en psykologisk aspekt med i sammanhanget. ”Det är något med det långsamma och intensiva i ultralöpning som många kvinnor känns födda att kunna hantera, också rent mentalt. Jag tänker att det finns likheter med en förlossning, där en kvinna kan kämpa i upp till 30 timmar i värsta fall – våra kroppar är helt enkelt utformade för att kunna hantera långa perioder av smärta”, säger hon.
I boken Ultra Performance konstaterar författaren Paul Moore att uthållighetsträning kräver fem ”mentala kvaliteter”. Vill du veta vilka? Spana in spalten här bredvid!
Har du psyket för ultralöpning?
Författaren Paul Moores lista med de fem kvaliteter som enligt honom krävs för att bli en bra långdistanslöpare.
Extrem motivation
”Det är svårt att bli framgångsrik i någon form av idrott, särskilt i långdistans, om man inte brinner för det man gör. Att träna inför något, oavsett vilken sport eller gren det handlar om, är alltid tufft, men vad de som ägnar sig åt det trots allt har gemensamt är att de har passion. De är passionerade i vad de tar sig för och älskar att göra det!”
Fullkomligt fokus
”Elitidrottare har förmågan att trots stor press kunna fokusera helt och fullt på vad de ska göra. En av fördelarna med ultradistanslopp är att de ofta äger rum i fantastiska miljöer, vilket gör det lättare för en att befinna sig i nuet.”
En positiv syn
”Ultradistanslöpning är tufft, och de flesta som har genomfört ett lopp kan nog vara överens om att de någonstans längs med vägen befann sig på gränsen och ifrågasatte om de skulle orka, och att det hela kändes överväldigande. I sådana situationer är det frestande att tänka: ’Den här utmaningen är för stor, jag fixar det inte, det är lika bra att jag ger upp’. Men om du intalar dig detta kommer hjärnan att ta det för en sanning, och låta kroppen agera därefter. Du har bara att vinna på att tänka positivt, och först när du gör det, kan du uppnå din kropps fulla potential.”
Viljan att pusha dig själv
”Åk på lopp och event, som åskådare och deltagare, prata med andra långdistanslöpare och be dem dela med sig av sina erfarenheter – och så träna, träna, träna. När du gjort detta, har du gjort vad du kan för att ha störst möjlighet att lyckas ta dig förbi den punkt där du ställs inför ett kritiskt läge: antingen ger du upp, eller pushar du dig själv – både mentalt och fysiskt – över gränsen till att ta dig igenom något som du aldrig klarat av tidigare.
AV: Sarah Ivory och Emma Samuelsson FOTO: Thinkstock
