Kostexperten reder ut frågan om mättat fett
Niklas Wadman är lic. PT/coach för Fitnessguru.se, med stor erfarenhet som kostrådgivare och coach online. Idag driver han sitt eget företag inom personlig träning, och svarar här på dina frågor om kost och näring. Maila Niklas på [email protected] och skriv
KOSTEXPERTEN i ämnesraden.
FRÅGA
Hej Niklas!
Jag har under en tid hört så himla mycket positivt om mättat fett, att jag varken vet in eller ut längre. Kokos och choklad, till exempel, är ju helt plötsligt på många sätt bra för kroppen i rimliga mängder, hur kommer det sig? Är det inte det mättade fettet som kloggar igen artärerna och gör att man drabbas av hjärt-kärlsjukdomar?
Katarina Nilsson
SVAR
Hej Katarina!
Under 70-talet så fick mättat fett ett allt sämre rykte, det stämplades som den största bakomliggande orsaken till både övervikt, hjärt- kärlsjukdomar och allmän ohälsa. Till stor del drogs dessa slutsatser från det ökade intaget av ”skräpmat” som serverades via snabbmatskedjor. Som du säkerligen vet så är denna kost mycket näringstät, detta via en kombination av både höga halter fett som friterat och en stor andel socker i både såser och i tillbehör som läsk. Man drog slutsatsen att det skadliga i maten var mättat fett då skräpmat till stor andel innehåller just detta, vilket i sig är mycket missvisande – ja, det är rent av orättvist att peka ut fettet som boven i överviktsdramat. En snabbmatsmåltid innehåller mängder av raffinerade kolhydrater, salter, natriumnitrit (E250) och framför allt alldeles för mycket kalorier! Så med kalorier i överskott som den egentliga faktorn till ohälsa är samtliga studier idag baserade på ett likartat intag av kalorier för deltagarna, och det är alltså endast den utnämnda testfaktorn (till exempel fettkällan) som skiljer grupperna åt. Studier på skillnaderna mellan mättat och fleromättat fett finns det gott om idag. En studie att nämna är den ”muffinsstudie” där 67 personer (män/kvinnor mellan 30 och 65 år) deltog. De delades upp i två grupper, där ena gruppen fick muffins bakade på smör plus att de fick smör att ha i maten (mättat fett), medan den andra gruppen fick en muffin bakad på solrosolja samt margarin och solrosfrön (fleromättat fett). Studien pågick i tio veckor och resultatet visade dels att gruppen med mättat fett minskade sina leverfettsvärden, och man såg även en liten skillnad i total kroppsfettmängd mellan de båda grupperna. Men även många punkter, som bland annat värdena för blodfetter, var likartade i båda grupperna. Slutsatsen kan dras att ett något ökat intag av mättat fett inte är direkt skadligt. Du kan med andra ord äta kokos utan att oroa dig! Faktum är att fettsyrorna i kokos är medellånga och absorberas därför lättare av tarmen än andra sorters mättat fett. Kroppen tar alltså upp kokosfett snabbt och det lagras inte lika lätt i kroppen – fettet förbränns direkt i levern, vilket även ökar fettförbränningen.
Men i det långa loppet bör vi som tidigare nämnts se på det totala intaget, och framförallt ha en balans. Livsmedelsverkets rekommendation är idag ett fettintag på 20–35% fett, och förhållandet mellan de olika fettsyrorna bör vara cirka 10% mättade, 10–15% enkelomättade samt 5–10% fleromättade fettsyror. Av de fleromättade fettsyrorna bör minst 3% vara essentiella, varav minst 1% bör vara omega 3- fettsyror. Vi får helt enkelt avrunda med att konstatera att lagom är bäst!
