Havregrynsgröt och gallsten – och maten som har ännu bättre belägg

Havregrynsgröt är en enkel maträtt. Den kostar bara några kronor per portion och tar fem minuter att koka, men har ändå fått en stor plats i forskningen om blodfetter, blodsocker och tarmhälsa.

En fråga som dyker upp allt oftare är om gröten också påverkar gallsten. Gallsten är en av de vanligaste sjukdomarna i mag-tarmkanalen.

Svaret är varken ja eller nej. Det finns goda skäl att tro att en fiberrik frukost påverkar gallan i rätt riktning, och det finns även befolkningsstudier som pekar åt samma håll. Däremot har ingen någonsin lottat människor till att äta havregrynsgröt för att sedan räkna hur många som utvecklar gallsten.

Och gröten är inte hela historien. Tre andra saker på matbordet har faktiskt starkare och mer direkta belägg mot gallsten än havre:

Kaffe. Fyra koppar om dagen hängde ihop med 28 procent lägre risk i en studie på nästan 81 000 kvinnor. Koffeinfritt kaffe gav ingen effekt alls.
Nötter. Det enskilda livsmedel som har bäst underlag, uppbackat av stora studier på både kvinnor och män.
Omättat fett från fet fisk och olivolja. Här finns både befolkningsdata och mätningar som visar att omega 3 faktiskt sänker gallans kolesterolmättnad.

Samtidigt utfärdas en oväntad varning för baljväxter, som annars brukar vara det självklara valet för att få i sig mer fiber.

Den här artikeln reder ut vad vi faktiskt vet om gröten, vad vi bara tror, var gränsen går, och vilka livsmedel som har ett bättre vetenskapligt stöd. Samtliga livsmedel granskas i avsnitt Mat som har starkare belägg än havre.

Kort sammanfattning

Kaffe, nötter och omättat fett har starkare vetenskapligt stöd mot gallsten än havregröt har. Kaffe är den tydligaste enskilda kostfaktorn.
Baljväxter är ett frågetecken. I ett försök sjönk blodkolesterolet, men gallan blev sämre, vilket påminner om att de två inte alltid följs åt.
Gröt kan ändå påverka gallsten på flera sätt: fibern binder gallsyror, tarmpassagen går snabbare, och själva frukosten får gallblåsan att tömma sig.
Ju mer fiber man äter, desto lägre blir risken för gallsten. Detta syns i flera stora studier, men effekten är måttlig.
Grova gryn är bättre än snabbgröt. Skillnaden mellan grova gryn och hela havrekärnor är däremot liten.
Det viktigaste är förmodligen inte vilken mat du väljer, utan att du äter frukost, håller vikten stabil och undviker extrema dieter.

Vad är gallsten?

Gallsten är vanligt, och i rika länder har mellan 10 och 20 procent av alla vuxna gallsten. Ungefär 80 till 85 procent av stenarna består av kolesterol [1].

De flesta märker aldrig av sina stenar, men hos en del ger de anfall, inflammation, stopp i gallgången eller inflammation i bukspottkörteln.

Kolesterolstenar bildas i tre steg:

Gallan blir övermättad. Levern utsöndrar mer kolesterol än vad gallsyror och fosfolipider klarar av att hålla lösta.
Kolesterolet kristalliserar. Små kristaller bildas i gallblåsan.
Gallblåsan tömmer sig dåligt. Kristallerna får tid att växa till stenar i stället för att spolas ut [1].

Alla tre stegen påverkas av vad och när man äter. Gallsten hänger också tätt ihop med fetma, typ 2-diabetes och rubbade blodfetter [2]. Genetiska analyser tyder på att fetma och diabetes faktiskt orsakar gallsten, och inte bara förekommer samtidigt av en slump [3].

Vad finns i gröten?

En portion havregrynsgröt består till största del av stärkelse och fiber.

Havre innehåller två sorters fiber. Den ena är olöslig fiber, och den andra är betaglukan, en löslig fiber som är havrens signaturämne [4].

Betaglukanet bildar en trögflytande gel när det möter vätska i tarmen. Det är just den trögheten som ger hälsoeffekten [5].

EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har godkänt påståendet att havrebetaglukan sänker blodkolesterolet. Gränsen är satt till minst 3 gram betaglukan per dag [6]. En sammanställning av 28 studier visade att den dosen sänker LDL-kolesterolet med ungefär 0,25 mmol/l [7].

Men hur mycket får man i sig av en vanlig gröt? Torra havregryn innehåller runt 4 gram betaglukan per 100 gram. En normalportion på ett decilitermått väger 35 till 40 gram. Det ger alltså bara 1,5 till 2 gram betaglukan.

För att nå upp till 3 gram behöver man i praktiken två till fyra portioner havreprodukter om dagen [8]. En vanlig frukostgröt bidrar, men den räcker inte ensam till den nivå som hälsopåståendet bygger på.

Fem sätt som gröten kan påverka gallan

1. Betaglukanet fångar gallsyror

Gelen i tunntarmen fångar in gallsyror, som sedan följer med avföringen ut i stället för att tas upp igen [4].

Normalt återanvänder levern samma gallsyror om och om igen. När de försvinner måste levern tillverka nya, och råvaran för dessa är kolesterol. Levern plockar därför kolesterol ur blodet. I en studie ökade aktiviteten hos det enzym som styr gallsyrasyntesen med drygt hundra procent hos personer som åt havrekli [9]. Samma mönster finns för korn [10].

Tanken är att en större mängd gallsyror i förhållande till kolesterol gör gallan mindre mättad, vilket låter rimligt.

Men var försiktig här. Lägre kolesterol i blodet är inte samma sak som mindre kolesterol i gallan, och de två kan till och med gå åt olika håll. När levern kompenserar för förlusten kan den nämligen öka sin egen kolesteroltillverkning [9]. Steget från ”gröt sänker blodkolesterolet” till ”gröt förebygger gallsten” är alltså inte taget än.

2. Fibern snabbar upp tarmen

Den olösliga fibern gör att maten passerar snabbare genom tjocktarmen.

I tjocktarmen omvandlar bakterier gallsyror till ett ämne som heter deoxikolsyra. Det ämnet är ogynnsamt eftersom det hämmar tillverkningen av andra gallsyror och kopplas till mer mättad galla [11][12]. En snabbare passage ger bakterierna mindre tid att bilda deoxikolsyra.

Det finns gamla men intressanta försök på detta. När personer med sannolika kolesterolstenar åt vetekli i fyra till sex veckor sjönk gallans kolesterolandel från 10,1 till 8,6 procent, och mättnadsindexet sjönk från 1,49 till 1,29 [11]. I en annan studie sjönk mättnaden efter två månaders klitillskott hos kvinnor som från början hade övermättad galla [13].

Men det finns också studier som inte hittade någon effekt alls. Hos unga friska män gav vetekli ingen sänkning [14]. Försök med enskilda fibersorter som pektin, cellulosa och lignin ändrade gallsyraprofilen, men inte kolesterolmättnaden hos personer med normal galla [15].

Slutsatsen blir därför försiktig. Fiber verkar kunna hjälpa, men mest hos dem som redan har dålig galla, och studierna gjordes dessutom på vetekli, inte på havre.

3. Frukosten tömmer gallblåsan

Det här är kanske det starkaste argumentet, och det handlar inte om havren alls.

Gallblåsan drar ihop sig när man äter. Under en lång fasta står gallan still och blir mer koncentrerad, vilket gör det lättare för slam och kristaller att bildas [16].

Redan tidiga amerikanska data visade att antalet timmar mellan kvällsmålet och nästa morgonmål var den enskilt starkaste kostfaktorn för gallsten hos kvinnor. Risken var högst vid fjorton timmars nattfasta och lägst vid under åtta timmar [17].

Nyare analyser pekar åt samma håll. Ju senare dagens första måltid inträffar, desto vanligare är gallsten. Sambandet planade ut vid 13,4 timmar, och att hoppa över frukosten var kopplat till en högre risk [1]. En annan analys fann att ett mönster med sen frukost gav en ökad risk, medan tidig frukost gav en minskad risk [16].

Det här är observationsdata, och en kinesisk studie har inte kunnat bekräfta sambandet [16]. Mekanismen är dock väl känd eftersom fasta ger stillastående galla, stillastående galla ger slam, och slam kan bli sten.

Poängen är enkel. En tallrik gröt klockan sju är en signal till gallblåsan att tömma sig. Den som byter en överhoppad frukost mot gröt vinner troligen mer på att hen äter än på vad hen äter.

4. Gröt mättar och motverkar jojobantning

Gallsten hänger ihop med fetma [2][3], varför det i grunden är bra att gå ner i vikt. Hur man gör det spelar dock stor roll.

Vid en mycket snabb viktnedgång ökar kolesterolutsöndringen i gallan samtidigt som de små måltiderna inte stimulerar gallblåsan.

En svensk studie följde 3 320 par av deltagare i ett viktminskningsprogram. Den ena gruppen åt 500 kalorier om dagen, medan den andra åt 1 200 till 1 500. Den extrema gruppen gick ner mer i vikt, 11,1 kilo mot 8,1 kilo på ett år, men de drabbades också av fler gallstensproblem med 48 fall mot 14 som krävde sjukhusvård. Det motsvarar en ungefär tredubblad risk. Även efter justering för viktnedgången kvarstod en riskökning på 2,5 gånger [18]. Äldre data visar att upp till en fjärdedel av dem som bantar hårt drabbas av gallsten inom åtta veckor [19].

Gröt är en av de mest mättande frukostar man kan äta i förhållande till sina kalorier. Om den hjälper någon att gå ner i vikt långsamt i stället för via pulverdieter är det troligen en av de största vinsterna gröten kan ge.

5. Men kolhydraterna är en komplikation

Här blir bilden mer komplex, och det vore oärligt att utelämna den.

Studier på både män och kvinnor har visat att en kolhydratrik kost med hög glykemisk belastning sammankopplas med en förhöjd risk för gallsten [20][21]. En amerikansk analys fann att ett mönster med mycket kolhydrater ökade risken, medan mer fett och mindre kolhydrater minskade den [16].

Havregrynsgröt är otvivelaktigt rik på kolhydrater. Två faktorer dämpar dock den invändningen:

Gröt gjord på grövre gryn har ett relativt lågt glykemiskt index, just på grund av betaglukanets trögflytande gel [5].
Finmalen snabbgröt med tillsatt socker eliminerar dock den fördelen.

Tillbehören spelar också en roll. Sked efter sked av sylt eller sirap förflyttar måltiden i fel riktning.

Hela korn eller vanliga gryn?

En vanlig fråga är om hela havrekärnor är att föredra framför valsade gryn. Svaret är sannolikt ja, men endast marginellt och av en annan anledning än man kan tro.

Havregryn är redan fullkorn. Valsningen plattar till kärnan men tar varken bort kli eller grodd. Fiberhalten och betaglukanhalten är därmed i princip desamma. Det är strukturen som skiljer, inte innehållet.

Där strukturen gör nytta: blodsockret. Här återfinns faktiskt den mest direkta studien i hela underlaget. Tretton personer med sannolika kolesterolstenar lottades år 1983 till sex veckor med antingen raffinerad eller oraffinerad kolhydratkost. Gallans mättnadsindex uppgick till 1,50 för den raffinerade kosten och 1,20 för den oraffinerade. Denna skillnad noterades hos samtliga deltagare utom en. Gallan uppvisade dessutom ett högre innehåll av deoxikolsyra vid den raffinerade kosten [22].

Det rör sig om en randomiserad studie med gallan som mätpunkt, snarare än enbart blodfetter. Detta talar starkt för att mindre bearbetade alternativ är att föredra.

Där strukturen kan stjälpa: betaglukanet måste friges för att göra verkan. Effekten styrs av hur stor mängd som löses upp i tarmen, inte enbart av den totala mängden. Ett helt korn kapslar in betaglukanet i cellväggarna. Omfattande bearbetning ger det motsatta resultatet: mer frigörs, men molekylerna bryts ned och gelen förlorar i tjocklek [8].

Det existerar således ett optimum i mitten. En välkokt gröt på grovvalsade gryn kan mycket väl generera mer gel i tarmen än hela, kokta havrekärnor.

Slutsats: det stora steget är från snabbgröt i portionspåse till vanlig gröt, medan steget vidare till hela kärnor är litet.

Vad befolkningsstudierna visar om fiber

Ingen har studerat havregrynsgröt specifikt, men fiber som helhet är hyggligt undersökt.

Den största studien följde 69 778 kvinnor i 16 år, och under den tiden opererades 5 771 av dem för gallsten. De som åt mest fiber hade 13 procent lägre risk än de som åt minst, och varje ökning med 5 gram fiber per dag gav 6 procents lägre risk [23].

Det märkliga fyndet var att hela effekten låg på den olösliga fibern, medan den lösliga fibern inte visade något samband alls. Det är ett problem för gröt-tesen, eftersom havrens signaturfiber betaglukan är just löslig.

En iransk studie med 189 gallstenspatienter och 342 kontroller gav en annan bild, där man såg ett skydd av alla fibersorter. Sambandet var dessutom tydligare hos överviktiga deltagare [2].

En amerikansk studie på 6 051 vuxna fann att varje ökning med 5 gram fiber per dag hängde ihop med 11 procent lägre förekomst av gallsten. De som åt mer än 25 gram om dagen hade en tredjedel lägre förekomst än de som åt mindre [24], och en uppdaterad analys fann ett svagare men fortfarande tydligt samband [25].

Delar av effekten verkar gå via blodfetterna, särskilt HDL-kolesterolet [26].

Sammantaget är riktningen konsekvent, men effekten är måttlig och det är oklart vilken fibersort som gör jobbet.

Mat som har starkare belägg än havre

Ingen har jämfört livsmedel mot varandra med gallsten som utfall. Det här är alltså en rangordning efter hur direkta bevisen är, inte efter uppmätt överlägsenhet.

Nötter

Nötter har det starkaste stödet av alla enskilda livsmedel. En studie följde 80 718 kvinnor utan tidigare gallstenssjukdom fram till år 2000 och fann en lägre risk för gallblåseoperation hos dem som ofta åt nötter [27]. En motsvarande studie på män publicerades samma år [28]. En argentinsk studie fann också en tydligt lägre risk hos dem som åt nötter [29].

Kaffe

Kaffe är troligen den enskilt starkaste kostkopplingen som finns.

Bland 80 898 kvinnor som följdes under 20 år skedde 7 811 gallblåseoperationer. De som drack fyra koppar koffeinhaltigt kaffe om dagen hade 28 procent lägre risk än de som inte drack kaffe alls. Koffeinfritt kaffe gav ingen effekt alls [30].

Mekanismen är rimlig eftersom kaffe får gallblåsan att dra ihop sig.

Omättat fett, fisk och olivolja

Här finns både befolkningsdata och direkta mätningar av gallan.

En studie på män visade att långvarigt intag av omättade fetter minskade gallstensrisken [31]. Ett tyskt försök visade att omega 3-fettsyror faktiskt sänkte gallans kolesterolmättnad hos personer med gallstenssjukdom [32]. Nyare analyser pekar åt samma håll: mättat fett kopplas till en högre risk, medan omega 3 och omega 6 kopplas till en lägre [33].

Dessutom behövs en viss mängd fett i måltiden för att gallblåsan ska tömma sig ordentligt [16].

Grönsaker och frukt

Den argentinska studien fann en kraftigt lägre risk hos dem som åt röda och gula grönsaker [29]. Sambandet var påfallande starkt, men eftersom studien var liten bör siffran tas med en nypa salt. Översikter av kostens roll pekar generellt på att en fiberrik och växtbaserad kost minskar risken, medan mycket socker och mättat fett ökar den [34].

En varning om bönor och linser

Baljväxter brukar vara förstahandsvalet när man vill äta mer fiber, men här finns ett fynd som är värt att känna till.

Tjugo unga chilenska män fick 120 gram baljväxter om dagen i en månad. Kontrollkosten var matchad för energi, kolhydrat, protein, fett, fiber och kolesterol. Resultatet: LDL-kolesterolet i blodet sjönk med 16 procent. Men gallans kolesterolmättnad ökade hos 19 av de 20 deltagarna, från 110 till 169 procent [35].

Studien gjordes uttryckligen för att förklara varför Chile har världens högsta förekomst av kolesterolstenar.

Det är precis den motsättning som nämndes tidigare; bättre blodfetter kan gå hand i hand med sämre galla. Fyndet är gammalt, litet och inte upprepat. Djurförsök på vissa baljväxter pekar dessutom åt motsatt håll [36]. Det finns alltså ingen anledning att sluta äta bönor, men det gör det svårt att kalla baljväxter ett självklart bättre val än havre just för gallsten.

Vad gröt inte gör

Havregrynsgröt marknadsförs ofta som lösningen på det mesta. Därför är det värt att vara tydlig med gränserna.

Gröt löser inte upp befintliga gallstenar. Ingen studie stödjer det. Läkemedel kan i vissa fall lösa upp små kolesterolstenar, vilket kost inte gör.

Gröt behandlar inte ett gallstensanfall. Vid smärta under höger revbensbåge, feber, gulsot eller kräkningar behövs sjukvård.

Sambanden är mest observationella. Tvärsnittsstudier kan inte skilja orsak från verkan. Man vet inte om personer med gallsten ändrade sin kost efter diagnosen. Kohortstudier är starkare, men de som äter mycket fiber skiljer sig från andra på hundra sätt.

Det finns inga lottade studier med gallsten som utfall. De försök som mätt gallan direkt gäller vetekli och raffinerade kolhydrater, är små, är gamla och ger delvis olika svar [11][14][22].

Praktiska råd

Ät frukost. Det bäst underbyggda argumentet för gröt är att den är en morgonmåltid [1][17]. Vilken frukost som helst gör jobbet.

Välj grova gryn framför snabbgröt. Struktur och fiber ger lägre glykemisk belastning [22].

Var återhållsam med sötningen. Bär och kanel är bättre sällskap än sirap.

Drick gärna kaffe till. Det är den enda kostfaktorn med tydliga siffror bakom sig [30].

Lägg till nötter. En näve nötter i gröten eller som mellanmål har bättre stöd än havren själv [27][28].

Se gröten som en del av fiberintaget. Målet på 25 till 30 gram fiber om dagen nås inte av gröt ensam [6][8].

Öka fibern gradvis. En plötslig fördubbling ger gaser, och många ger upp.

Undvik extrema dieter. Långsam viktnedgång är klart bättre än pulverdieter [18][19].

Har du redan gallsten? Fiber är inget problem, men mycket feta måltider kan utlösa anfall. Samtidigt behövs en viss mängd fett för att gallblåsan ska tömmas [16]. Prata med läkare eller dietist i stället för att experimentera själv.

Slutsats

Havregrynsgröt har flera rimliga vägar till effekt på gallsten. Betaglukanet binder gallsyror. Den olösliga fibern snabbar upp tarmen. Gröten mättar och stödjer långsam viktkontroll. Själva måltiden bryter också nattfastan och tömmer gallblåsan.

Befolkningsstudierna stödjer riktningen. Mer fiber hänger genomgående ihop med en lägre risk [2][23][24][25]. Effekterna är dock måttliga, ungefär tio till trettio procents skillnad mellan högsta och lägsta intag, och forskarna är oense om vilken fibersort som gör nytta.

Det vore att gå för långt att kalla gröt ett gallstensförebyggande medel. Det rimliga är mer blygsamt: en fiberrik, regelbunden och måttligt söt frukost passar in i det kostmönster som förknippas med en lägre risk. Gröt är ett av de enklaste sätten att skapa en sådan frukost.

Vill man göra mer än så finns det starkare kort att spela: kaffe, nötter, fet fisk och olivolja. Framför allt handlar det om att äta på morgonen, hålla vikten stabil och hålla sig borta från snabba dieter.

Den här texten innehåller allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid buksmärtor, gulsot, feber eller misstänkt gallstenssjukdom ska du kontakta sjukvården.

Referenser

Non-linear relationship between the first meal time of the day and gallstone incidence in American adults: a population-based cross-sectional study. Frontiers in Nutrition, 2024. PMID 39737153.
Dietary fiber intake and risk of gallstone: a case–control study. BMC Gastroenterology, 2023. PMID 37041462.
Yuan S, Gill D, Giovannucci EL, Larsson SC. Obesity, type 2 diabetes, lifestyle factors, and risk of gallstone disease: a Mendelian randomization investigation. Clinical Gastroenterology and Hepatology, 2022;20:e529–37. PMID 33418132.
Joyce SA, Kamil A, Fleige L, Gahan CGM. The cholesterol-lowering effect of oats and oat beta glucan: modes of action and potential role of bile acids and the microbiome. Frontiers in Nutrition, 2019;6:171.
Oat β-glucan: physico-chemical characteristics in relation to its blood-glucose and cholesterol-lowering properties. British Journal of Nutrition, 2014.
EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies. Scientific Opinion on the substantiation of a health claim related to oat beta-glucan and lowering blood cholesterol. EFSA Journal, 2010;8(12):1885.
Whitehead A, Beck EJ, Tosh S, Wolever TMS. Cholesterol-lowering effects of oat β-glucan: a meta-analysis of randomized controlled trials. American Journal of Clinical Nutrition, 2014.
Othman RA, Moghadasian MH, Jones PJH. Cholesterol-lowering effects of oat β-glucan. Nutrition Reviews, 2011;69(6):299–309.
Ellegård L, Andersson H, refererat i: The effects of diets enriched in beta-glucans on blood lipoprotein concentrations. Journal of Clinical Lipidology, 2009.
Wang Y, Harding SV, Thandapilly SJ, Tosh SM, Jones PJH, Ames NP. Barley β-glucan reduces blood cholesterol levels via interrupting bile acid metabolism. British Journal of Nutrition, 2017;118(10):822–829.
Pomare EW, Heaton KW, Low-Beer TS, Espiner HJ. The effect of wheat bran upon bile salt metabolism and upon the lipid composition of bile in gallstone patients. American Journal of Digestive Diseases, 1976;21:521–526. PMID 941893.
Marcus SN, Heaton KW. Intestinal transit, deoxycholic acid and the cholesterol saturation of bile, three inter-related factors. Gut, 1986;27(5):550–558.
McDougall RM, m.fl. The effect of added bran to the diet on the saturation of bile in people without gallstones. PMID 626313.
Huijbregts AWM, van Berge-Henegouwen GP, Hectors MP, van Schaik A, van der Werf SD. Effects of a standardized wheat bran preparation on biliary lipid composition and bile acid metabolism in young healthy males. European Journal of Clinical Investigation, 1980;10(6):451–458. PMID 6265222.
Överkorsningsstudier med pektin, cellulosa och lignin och deras effekt på gallsyrametabolism och gallans lipidsammansättning. Digestive Diseases and Sciences.
Zhang H, Xu C, Zhu X, Zhang J, Yin J, Yao N, m.fl. Associations between temporal eating patterns and energy distribution patterns with gallstones: a cross-sectional study based on NHANES 2017–2018. BMC Public Health, 2024;24:2994.
NHANES I Epidemiologic Follow-up Study om nattfastans längd och gallstensrelaterad sjukhusvård hos kvinnor, National Institutes of Health, refererad i samtida sammanfattning 1991.
Johansson K, Sundström J, Marcus C, Hemmingsson E, Neovius M. Risk of symptomatic gallstones and cholecystectomy after a very-low-calorie diet or low-calorie diet in a commercial weight loss program: 1-year matched cohort study. International Journal of Obesity, 2014;38(2):279–284. PMID 23736359.
Gallstone formation during weight-reduction dieting. PMID 2669662.
Tsai CJ, Leitzmann MF, Willett WC, Giovannucci EL. Dietary carbohydrates and glycaemic load and the incidence of symptomatic gall stone disease in men. Gut, 2005;54(6):823–828. PMID 15888792.
Tsai CJ, Leitzmann MF, Willett WC, Giovannucci EL. Glycemic load, glycemic index, and carbohydrate intake in relation to risk of cholecystectomy in women. Gastroenterology, 2005;129(1):105–112.
Thornton JR, Emmett PM, Heaton KW. Diet and gall stones: effects of refined and unrefined carbohydrate diets on bile cholesterol saturation and bile acid metabolism. Gut, 1983;24(1):2–6. PMID 6293939.
Tsai CJ, Leitzmann MF, Willett WC, Giovannucci EL. Long-term intake of dietary fiber and decreased risk of cholecystectomy in women. American Journal of Gastroenterology, 2004;99(7):1364–1370. PMID 15233680.
Association between dietary fiber intake and gallstone disease in US adults: data from NHANES 2017–2020. 2025. PMID 40024537.
Inverse association between dietary fiber intake and gallstone disease in U.S. adults: a cross-sectional study from the NHANES database. Frontiers in Nutrition, 2025. PMID 40667433.
Dietary fiber intake and gallstones: the mediating role of serum lipids. PMC13291569.
Tsai CJ, Leitzmann MF, Hu FB, Willett WC, Giovannucci EL. Frequent nut consumption and decreased risk of cholecystectomy in women. American Journal of Clinical Nutrition, 2004;80(1):76–81.
Tsai CJ, Leitzmann MF, Hu FB, Willett WC, Giovannucci EL. A prospective cohort study of nut consumption and the risk of gallstone disease in men. American Journal of Epidemiology, 2004;160(10):961–968.
Navarro A, m.fl. Foods and nutrients consumption and the risk of gallstone disease: a nested case-control study in Rosario, Argentina.
Leitzmann MF, Stampfer MJ, Willett WC, Spiegelman D, Colditz GA, Giovannucci EL. Coffee intake is associated with lower risk of symptomatic gallstone disease in women. Gastroenterology, 2002;123(6):1823–1830.
Tsai CJ, Leitzmann MF, Willett WC, Giovannucci EL. The effect of long-term intake of cis unsaturated fats on the risk for gallstone disease in men: a prospective cohort study. Annals of Internal Medicine, 2004;141(7):514–522.
Berr F, Holl J, Jüngst D, m.fl. Dietary n-3 polyunsaturated fatty acids decrease biliary cholesterol saturation in gallstone disease. Hepatology, 1992;16(4):960–967.
Wang M, Guo J, Sun S. Dietary fatty acids and gallstone risk: insights from NHANES and Mendelian randomization analysis. Frontiers in Nutrition, 2024;11:1454648.
Cuevas A, Miquel JF, Reyes MS, Zanlungo S, Nervi F. Diet as a risk factor for cholesterol gallstone disease. Journal of the American College of Nutrition, 2004;23(3):187–196. PMID 15190042.
Nervi F, m.fl. Influence of legume intake on biliary lipids and cholesterol saturation in young Chilean men: identification of a dietary risk factor for cholesterol gallstone formation in a highly prevalent area. Gastroenterology, 1989;96(3):825–830. PMID 2783676.
Anti-cholelithogenic effect of dietary tender cluster beans on the formation of cholesterol gallstones in mice. Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism, 2014;39(2):152–157. PMID 24476470.